I dag är det Fredag och jag ska åka hem i 3 veckor. hur ska etta gå? Hur ska jag klara mig? Det som är tur är att jag kommer att ha daglig kontakt med D på telefon, och kan smsa och mejla när jag vill, samt ha telefon tid både morgon och kväll. Pappa och jag hade packat ihop våra saker, och skulle bege oss hemåt, klockan var tidig, 8, och jag hade ätit frukost innan vi for, mellanmålet fick jag ta i bilen, det kändes bra på nåt vis. Jag var verkligen motiverad till att ändra mina sjuka vanor och mitt sjuka beteende. Jag hade fått träffa G, och han hade verkligen förklarat för mig hur jag såg ut, och vi hade pratat om allt möjligt, saker jag var rädd för, saker jag var rädd skulle hända, hur jag skulle äta, hur min och alla andras förbränning fungerar osv. Jag hade också prata med min tereapeut D som betyder mycket för mig. Alla betyder mycket för mig på behandlingshemmet. Det känns så skönt att ha några att prata med som verkligen förstår vad Anorexi innebär. Inte bara tro att man är dum i huvudet, och tänker helt knäppt bara för att man har Anorexi.
Efter någon timme i bilen, med både mellanmål och lunch så var det dags för mellanmål igen när vi kom hem. Det blev samma mellanmål som på förmiddagen. 2 mackor med smör och pålägg, och 1 näringsdryck. Jag fick Ångest efteråt, men vet att det är för mitt eget bästa, och att jag hjälper mig själv genom att jag äter som jag gör. Nu skulle det alltså bli 3 veckor hemma, och sedan komma tillbaka, jag längtade redan till att få träffa alla underbara människor där nere, både vuxna och tonåringar. Dom har verkligen hjälpt mig, ni betyder så mycket för mig.
KRAM ♥