Clocks

Lights go out and I can't be saved
Tides that I tried to swim against
You've put me down upon my knees
Oh I beg, I beg and please,

Come out of things unsaid
Shoot, an apple off my head.
And the
Trouble that cant be named
The tiger's waiting to be tamed

You are
You are

Confusion never stops
Closing walls and ticking clocks
Gonna come back and take you home
I could not stop but you now know,

Come out upon my seas,
Curse missed opportunities
Am I a part of the cure
Or am I part of the disease,

You are, you are
You are, you are
You are, you are

Nothing else compares.
Oh, no nothing else compares
Oh, no nothing else compares

You are
You are

Home, home where I wanted to go
Home, home where I wanted to go
Home, home where I wanted to go
Home, home where I wanted to go





Designer är inte min starka sida, är de er? :)

Tjoho allihopa! Hur är det med er i dag? :D Med mig är det inte bra alls. Har velat blogga hela dagen, men kroppen har strejkat. Jag har fått legat i soffan nästan hela dagen, förutom när jag åt, men annars hela dagen typ... Inte roligt. I morgon är det fredag, vilket innebär att min storebror fyller 19 år. Jag har inte hunnit vara i väg och köpa någonting, för jag har ju inte orkat. Jag som tycker att det är så kul att köpa grejer och ge bort! Jag har inte orkat åka in till stan och köpa något. Har ni något tips på vad man kan köpa till en kille som fyller 19? Jag har liksom inga ideér just nu.

I dag har jag ju mest bara legat på soffan och egentligen velat blogga, men orken har inte funnits. Är less på förkylningen nu, men det blir bättre! :)
Jag funderade på, är det någon som är duktig/ tycker att det är kul att göra designer? Jag är ganska så less på min design om man säger så.. Det är ju en design som redan finns när man startar bloggen. Men jag är heeeelt jäkla värdelös på att göra designer. Jag gjorde en, en gång, men det vart inte så bra, eller det gick inte att ladda upp den. Så jag undrar. Är det någon som har lust att göra/ hjälpa mig att göra en design? Då skulle jag bli glad. :)

Jag hoppas verkligen att det är bättre med förkylningen i morgon. Dels för att jag ska kunna blogga som vanligt, och dels för att det är tårtatajm i morgon! Och då vill jag faktiskt ha smak så att jag känner hur god tårtan är. Det är inte så roligt att äta tårta utan att känna smak.


I dag tittade solen fram, och det märks att det börjar bli vår. Skönt. Den här vintern har varit lång och kall. Längtar till sommaren! :)


Hur har er dag varit? Hoppas den har varit underbar! :)

KRAM ♥



A timekill to die for - Kent

It was the 29th of March
and our fever made it hard
To stay and stall to keep in shape
While magazines were trying hard to find next year’s face

She is the sad one I’m a clown
Charlie Chaplin, Eva Braun
She learned to smile, I bought her friends
It was the beginning of the end


It’s cheap thrills and high scores
It’s surgery and her high cheek bones are fake
It’s a timekill to die for
It’s bedtime for jokers
We’re dead serious this year

And here comes April all in blue
And good she dresses torned and too
They killed our heroes one by one
Poisoned by the TV-chefs and reruns


It’s cheap thrills and high scores
It’s surgery and her high cheek bones are fake
It’s a timekill to die for
It’s bedtime for joke’s
We’re dead serious, my dear








Onsdag 30 mars 2011 + Dagboksinlägg

Hej på er! Hur mår ni i dag? Jag mår inte bra alls. Är jätteförkyld, och på riktigt dåligt humör också.
Jag har inte gjort någonting speciellt i dag. Vaknade tidigare i dag i allafall, och har ätit, lyssnat på musik, och läser igenom gamla dagboksinlägg från min inläggningtid. Blir ledsen när jag läser det. Alla tankar man hade, orimliga tankar, och känslan av att inte vara behövd. Det är hemskt.
I dag är det 30 mars, vilket betyder då att snart denna månad är över. På fredag är det 1 april, och då fyller min bror 19. Herre gudars! Och jag fyller snart år jag med, eller om 2 månader, då är jag 17. Jag tycker det är stort jag. Haha! :)

Dagen kommer nog att spenderas i soffan med musik, och godis. Jag känner att jag vill ha godiiis. Det är smarrigt. Och så kommer jag att kolla på "Solsidan" och få skratta lite grann. Det är inte kul att vara sjuk. Jag skulle ju egentligen ha varit på praktik i dag, och en lärare från skolan skulle ha kommit dit och kollat hur det går, men det blev ju inställt. Jag skulle egentligen till min psykolog i dag, men hon var sjuk, och jag är också sjuk, så det vart ju inget av med det heller.

Nu ska jag strax äta, och sedan lägga mig och vila.

Här kommer ett dagboksinlägg från inläggningen 09.



Torsdag 19/11 - 09


Frukost: 2 dl fil 3%, 2 mackor med smör och pålägg, 3/4 müsli.


Vila på sängen under täcke, 30 min


Mellanmål: 1 näringsdryck med skogsbärssmak, 1 äpple.

Vila

Lunch: Pastagratäng med köttfärs, kall råkostsallad, 1 glas mjölk 2 dl 3%.


Vila på sängen under täcke 30 min


Mellanmål: 1 näringsdryck med skogsbärssmak, 1 macka med smör och pålägg, 1 glas mjölk 2 dl 3%.

Vila

Middag: 2 st fiskpanetter, 3 potatisar, mycket smörsås, kall råkostsallad, 1 glas mjölk 2 dl 3%.


Vila på sängen under täcke 30 min



Kvällsfika: 2 dl fil 3%, 1 macka med smör och pålägg, 3/4 müsli.

Vila


Känner mig jävla TJOCK! Inte kul alls. Hade vägning i dag. Vet inte hur det gick, men dom sa att jag har gått ner i vikt. Inte för att jag kan förstå det. Eftersom att jag inte kan förstå det, så tror jag inte på vad dom säger. Aja, så är det ibland. Alltså jag klarar inte av all den ångest jag har! Jag har fett precis över hela kroppen. Jag vill bara gråta. Jag orkar inte med det här. Jag vill vara normal. Varför, varför skulle just jag drabbas av anorexi?
Ångest,ångest,ångest,ångest,ångest,ångest.




Dagboksinlägg från min tvångsinläggning 2009.



:)

Att leva med inbunden aggression är farligt.
Denna känsla ligger och pyr i ditt undermedvetna.
Lite syre och lågan flammar upp.
Kanske vid fel tillfälle.
Kanske vid fel situation.
Adrenalin, ren fysisk kraft.
Tunnelsyn mot det man blir arg på.
Ren smärta, hemska ljud och allt är över!
Resultat: Rädsla.






Jag som trodde att jag var påväg att bli frisk

Hejsan alla fina! Hur är det med er i dag? Med mig är det inte bra alls. Min förkylning är värre än någonsin nu, och därför har jag inte bloggat något. Jag har legat på soffan hela dagen, och sovit fram och tillbaka. Jag har ätit alla målen, men jag har bara suttit rakt upp och ner, och kollat upp i taket, och på tvn. Jag har inte orkat gjort något annat. Jag skulle ju egentligen till min sjukgymnast E i dag, men det blev ju såklart inställt. Jag ska dit den 11e april istället. I morgon är det ju jobb igen, men jag kommer nog att stanna hemma. Jag har ingen ork att ta hand om de gamla nu, det är jobbigt att ens andas eftersom att det är ett tryck i bröstet. Jag har tid med min psykolog J i morgon. Jag bör egentligen åka dit, men jag tror inte jag orkar, men jag hoppas att jag kommer i väg dit. Det är viktigt att prata.
Jag är trött men ändå inte. Jag sov rätt länge i dag och känner att jag är trött, men ändå så är jag inte trött. Jag får väl ta och lägga mig och se om jag somnar nu, om 1 timme, eller om 2 timmar.
Det som gör att jag måste vara uppe ett tag till, är att jag måste vänta på att håret ska torka. Jag tvättade det nu för kanske en kvart sedan, och mitt hår torkar ju inte direkt på 10 min.. Så, ja, jag får väl slå igång "solsidan" så man får skratta lite i allt elände, ( förkylningen ) syftar jag på.

Hoppas ni har haft en bättre dag än mig, så hörs vi i morgon, och då ska jag uppdatera bättre! Lovar!

KRAM ♥


:)

Så länge man inte ger upp,
har man ingenting förlorat.





Saker man känner igen sig i från när man var sjuk

Jag kommer ofta i håg när jag var sjuk. Allt man gjorde hela dagarna. Noterade allt man åt i matdagböcker, jag har flera stycken liggandes i min skrivbordslåda på mitt rum. Jag har skrivit upp tankar, och texter om hur allt var. Jag har försökt att skriva ner min "historia" hur allt började. Men det är inte lätt. Det är många saker som spelar in att jag blev sjuk, det är inte bara 1 sak, utan flera. Jag har börjat att skriva, men kommer på mer saker eftersom så jag brukar få börja om från början. Jag håller nu på att göra en "anorexifilm" om hur det började, men bilder,text osv. Och det går rätt så bra faktiskt.
När jag sitter och äter frukost nu tex, så tänker jag inte på något speciellt när jag äter. Kanske vad jag ska göra under dagen, men inget annat. När jag var sjuk var det ständig kontroll vad det var jag åt, och jag fick inte gena, det var samma sak jag skulle äta varje morgon till frukost tex. Nu kan jag välja helt själv vad jag vill äta. Men jag äter enligt samma schema som när jag var sjuk, dock har jag inga näringsdrycker nu.
När jag var sjuk tänkte jag ständigt på att träna. Det var det enda jag hade i mitt huvud. Allt jag skulle förbränna, och bli av med. Nu är det tvärt om. När jag har ätit tex frukost, så är det inte alls de tankarna som kommer, utan då tänker jag att nu ska jag vila. Eller om jag måste i väg på en gång efter frukosten blir jag lite småsur, jag brukar nu vilja sitta vid matbordet ett tag, och bara sitta där, läsa lite i tidningen, lyssna på musik, och bara vara.
Jag var träningsnarkoman när jag var sjuk. Jag kunde aldrig vara still. Utan jag skulle ständigt vara i rörelse. Jag förstår inte hur man orkade med det. Det är så tråkigt nu när jag tänker efter. Men det beror väl dels på att när jag var så sjuk som jag var, var det bara 1 tanke man hade i huvudet, att bli smal.
Jag tränar aldrig nu nästan. jag går aldrig på gym eller sådant, jag sitter hellre hemma och tar det lugnt framför tvn, eller är med en kompis. Jag kan ta en promenad ibland, men det är liksom det enda jag gör.
När jag var sjuk valde jag alltid mina vänner i sista hand, och träningen kom i första hand.
Jag förknippar väldigt mycket musik med min sjukdomstid. Jag lyssnade ju väldigt mycket på musik på BUP, och dom låtarna spelas ju även nu på radion, och jag lyssnar på dom på spotify eller vart som helst.
Så man påmins ofta om hur det var, till skillnad hur det är nu.

Och det som är lite konstigt, eller konstigt är det väl inte, men det som är lite annorlunda nu från då. Är att jag har tillgång till att träna nu. Jag får träna om jag vill, och jag får äta nästan hur jag vill. Men jag gör inte det. Utan jag äter enligt mitt matschema från förut, men saker utöver då, och jag får träna. Men jag gör inte det. Jag känner inte behovet av att göra det. Jag känner inte att det är ett "måste" utan jag tar varje dag som den kommer, och gör det bästa utav varje dag!

När jag kollar tillbaka i gamla matdagböcker blir jag ledsen, att jag verkligen kände så som jag gjorde, det skrämmer mig lite grann. Det är nu 1 år sedan jag liksom gav allt för att bli frisk. Jag har inte varit inlagd på 1 år nu, och jag ska aldrig bli det igen heller.

Nu är det skolan som gäller, att plugga till undersköterska, sedan plugga vidare, att vara med kompisar och ha roligt, att äta hur jag vill, det känns underbart, att inte vara så fixerad av vad alla andra ska tycka, utan bara vara sig själv!!

KRAM ♥




Solen skiner, förkylningen börjar att avta, och jag mår bra. Kan det bli bättre!

Hejsan alla fina! Hur mår ni i dag? Jag mår lite bättre vilket är sååå himla skönt! Förkylningen börjar att försvinna lite, och det är skönt. I dag är jag ledig från jobbet. Och jag har bara varit hemma och tagit det lugnt, vilket man också kan göra på sin lediga dag! Men, jag kanske ska åka in till stan sedan och kolla på lite kläder osv. Men jag får se, eller att jag är med en kompis, det är trevligt det med. :)

I morgon ska jag åka in till sjukhuset och träffa min sjukgymnast som jag haft ända sedan jag var sjuk. Men som jag träffar regelbundet för att kolla hur jag mår, prata, och lite sådant. Så det ska bli kul. Jag ska även eventuellt träffa min psykolog och prata med henne.
På onsdag är det jobb igen. Vilket ska bli kul. Jag ska även träffa en lärare från skolan. Hon ska komma till äldreboendet, och då ska vi prata om hur det går osv, så det ska bli kul att träffa hon.

Nu ska jag äta, pappa står och kockar i köket haha! Men vi hörs senare!
Vad gör ni i dag?
KRAM ♥



Längtar till sommaren!!!





:)

Det är aldrig för sent,
att bli den du kunde ha varit.




Dagen jag bestämde mig för att sluta knarka

Nu kanske rubriken skrämmer er rätt mycket. Det är dock inte knark jag menar.
Dagen jag bestämde mig för att sluta knarka träning var för ungefär 1 år sedan. Jag hade blivit inlagd igen, och det var nu för sista gången. Jag har inte varit inlagd sedan förra året. Jag satt inne på mitt rum jag hade på BUP och kände mig bara allmänt less på allting. Jag var ledsen, deprimerad, arg, förtvivlad. Allting på samma gång. Jag vill inte vara sjuk, jag vill vara frisk, leva som en "normal" människa, kunna äta godis när jag är sugen utan att grina, jag vill kunna äta godis och god mat utan att få ångest och känna att jag måste träna bort allt jag ätit. Jag hade nu varit sjuk i 3 år, och var så less på det så jag kunde spy rent ut sagt. Jag grät inombords, och brottades med alla tankar kring mat, kalorier, träning, känslor. Jag hade nu bestämt mig. Jag ville inte leva såhär längre. Det var inget jag någonsin velat leva med, men anorexin kom in i mitt liv när jag var 13, och när den tagit sitt grepp om mig kunde jag inte "avsluta" bara sådär. Jag var fast, jag hade ingenting att säga till om, förutom att lyda anorexins order. Gjorde jag inte det, skulle något hemskt hända. Men vad mer är hemskt kan man tänka sig än att vara drabbad av denna sjukdom? Jag hade aldrig tränat i hela mitt liv innan jag blev sjuk. Jag var med på idrotten i skolan, det var det enda jag tränade. Och på idrotten gav jag allt, för jag tyckte ju om att samspela med andra människor, och ha kul samtidigt, det var kul att få göra olika aktiviteter, jag har alltid varit för lekar och sådant. Jag var särskilt duktig på basket faktiskt, och bandy. Och det var kul med spökboll, medicinboll, och alla vad det var. Men, när jag blev sjuk som sagt så tränade jag ju ingenting på fritiden. Det var inget för mig, det fanns så mycket annat viktigare jag ville göra med mitt liv än att träna på fritiden, jag hade liksom aldrig brytt mig om det. Men när jag började bli sjuk ville jag ständigt vara aktiv och i rörelse. Jag tränade ju aldrig, och visste inte när det var nog. Så jag fortsatte tills jag inte kunde stå längre, tills jag nästan svimmade. Och när jag gick ner i vikt på det, fick jag en kick att fortsätta. Det var inte så svårt som alla sa att det var. Inte för mig i allafall. Jag hade hittat min grej, som jag klarade av. Det jag hade kontroll över. Det var det enda jag själv kunde bestämma över. Jag bestämde ingenting annat i mitt liv. Dock ska man inte ta ut det på träning, men det var ju inte alls meningen att det skulle gå så långt. Och sedan blev jag sjuk, och hela min resa kom då i samband med detta.

Men åter till ämnet. Jag bestämde mig då där i mitt rum på BUP för 1 år sedan att nu får det vara nog! Jag är less på att vara sjuk. Jag vill umgås med mina vänner, ha kul, som en tonåring ska ha. Jag vill inte slösa bort mer av min tonårstid på något så tråkigt som en ätstörning. Dock är det inte så lätt att bli frisk som det kanske låter. Absolut inte. Men jag hade varit sjuk i 3 år, och kände mig nu riktigt motiverad till att bli frisk. Efter allt jag hade i bagaget från Mora, och BUP, så visste jag bättre. Jag ville kunna leva igen. Jag kämpade allt jag kunde. Och det gav resultat. Det var inte lätt, jag hade ångest hela dagarna, men det var det värt! Nu är jag frisk. Och det är så skönt att kunna leva igen! Jag har bråkat mycket med min omgivning, anorexin, personalen, och inte minst mig själv för att gå vidare i livet.

När jag blev inlagd 25 mars 2008, trodde jag att jag skulle bli frisk till midsommar senast, samma år. Jag förstod inte hur jobbigt det var att ta sig igenom anorexin. Men med peppning från nära och kära, och inte minst sagt mig själv, så är jag där jag är i dag.
Jag har en del tankar kvar ang maten, och ångest. Men jag kan hantera dom på ett annat sätt nu, och på ett bättre sätt.
Innan jag kom till M.H.E kliniken. Det fick min familj kämpa i ett helt år på att få en remiss dit, men när jag kämpade här hemma, och skulle våga orka kämpa att bli frisk. Vill jag säga ett stort tack till F! Du har hjälpt mig så mycket igenom att våga kämpa. Det var tack vare dig, jag ville våga. Även om det inte gick hela vägen första gången, så kom jag till Mora året efter, och året efter det var jag på mycket god väg. Och nu är jag frisk!

Och till alla er som kämpar fortfarande med Anorexin, ge aldrig upp! Ni kommer att klara det ni med. Även om det är jobbigt och känns förjävligt, så ge aldrig upp, när ni är frisk, och inte har anorexin längre, kommer ni att uppskatta livet på ett annat sätt. Glöm aldrig, kan jag, kan Du.
KRAM ♥



:)

Livet är som en klar låga,
och vi lever av en osynlig sol inom oss
.




Sen uppdatering

God kväll alla fina! Hur har er dag varit? Bra hoppas jag! Min har varit bra. Började ju 8 i morse, och jobbade till 16. När jag skulle åka till jobbet i morse kom jag upp rätt fort ändå, även om jag var trött så var det inga problem! Jag är förvånad. Fixade i ordning mig lite snabbt, och satt mig i bilen med pappa och åkte i väg. Det var lite småkyligt i morse, och när jag kom fram och skulle gå in och börja byta om, så kom jag inte in genom dörren. Jag kan inte koden, och dörren var inte öppen som den brukar vara. Jag blev lite panikslagen haha, där stod jag själv, ute i kylan och kom inte in! Men då såg jag ju att man kunde ringa upp till avdelningen genom kodmojängen, och då kom min handledare ner och öppnade åt mig, *PUH* Tur det, sedan kom jag upp på avdelningen och började hjälpa till att servera frukost, osv. Vid 10tiden åt jag själv frukost. Jag hann inte med det innan jag for på morgonen, så jag åt där. Jag åt risgrynsgröt, och 1 ostsmörgås, det var gott. Har inte ätit så mycket risgrynsgröt i år, så det var ju ännu godare då! Sedan vid 12.30 ungefär åt jag lunch, jag hade med mit köttbullar i tomatsås, och spegetthi. Det är godare än vad det låter kan ju ju meddela. Mamma kan det där med matlagning hon!
Sedan rullade dagen på, och klockan blev 4a och jag fick sluta. Pappa hämtade mig, åkte hem och åt, somnade på soffan ett litet tag. Sedan spelade jag spel med familjen, och kollade på skämt på datorn som komiker gör då, jag skrattade högst som vanligt... Men kul var det. Sedan åt jag kvällsfika och godis, och är nu proppmätt. Det var ju earth hour i dag också, släckte ni ner då? Det gjorde vi, och det är mysigt med tända ljus faktiskt, och bara sitta och småprata under en filt!

Nu sitter jag och lyssnar på musik på spotify, och ska snart lägga mig och sova, är ganska trött. I morgon väntar en ny dag på jobbet, sedan är jag ledig måndag, och tisdag.
Vad ska ni göra i morgon?

I dag på praktikeb förresten, var det lite gulligt. Efter att de gamla hade ätit klart, så skulle en farbror åka in på sitt rum och vila på maten, och då stannade han framför mig och började sjunga. Det var ju lite gulligt ju. Sedan hade alla allsång, jag kunde ju dock inte låtarna men.. Kul var det!

God Natt alla underbara, så hörs vi i morgon!
KRAM ♥



Läggdags nästa, låter inte direkt som min melodi

Hejsan! Nu ska jag strax gå och lägga mig och sova. Jo, det är faktiskt sant. Jag börjar 8.00 i morgon.. Men det ska bli kul att komma tillbaka till jobbet och träffa alla. Och jag känner mig motiverad, och vill verkligen göra ett bra jobb. Så det känns bara positivt att åka dit! :)
Slutar vid 4a tiden. Och jag lär var lite trött när jag kommer hem. Så det kommer nog bara bli till att jag sitter hemma i morgon, på söndag är det samma tider som på lördagen, och sedan på måndag, och tisdag är jag ledig. Så det är inte så många dagar jag jobbar, innan jag får vara ledig och vila upp ännu lite mer!

Dagen har varit slapp. Jag har mest lyssnat på musik, kollat på tv, skrattat, och ätit gott! Jag var ju och knäppte kort till mitt id-kort, och det blev bra! Nu är det bara att vänta på att det blir klart. Ska hämta ut det till veckan.

Till middag åt jag hamburgare, och strips. Vart proppmätt kan jag ju meddela, haha, men gott var det! Och sedan åt jag godis, och kvällsfika. Mumsigt värre. Så nu är jag mätt och belåten, och håller på att försöka få till en video ang hur jag blev sjuk osv. Det är inte det lättaste att göra en video om hur det började, hur det var när jag var sjuk, och hur jag blev frisk. Det är många moment att gå igenom, men jag jobbar på det. :)

Såg även Let´s Dance finalen, och Jessica vann. Hon var en värdig vinnare. Och om jag ska vara ärlig så var det Jessica och Frank redan från början som jag hejade på, så det spelade ingen roll för mig vem som vann, så jag hade blivit lika glad om det hade varit Frank som vann. Men som sagt, Jesscia är en värdig vinnare.

Jag blir faktiskt riktigt sugen på att börja dansa! Det ser så kuuul ut. Dock är det ett problem. Jag vet att jag inte alls kan dansa, och man är ju på en danskurs för att lära sig, men ändå. Jag vet inte om jag har tålamodet, om jag ger mig in i någonting vill jag ha resultat fort! Så vi får se vad som händer, jag tror dock inte om jag ska vara ärlig att jag kommer att gå med i en danskurs, tyvärr.

Nu ska jag sova. Eller försöka. Kommer nog att ligga och läsa till typ halv 3 ändå, men ska försöka att inte göra det.

GodNatt alla fina, så hörs vi i morgon!
KRAM ♥





Ja, jag gillar musik, hehehehe

25 Mars 2011

Hej på er! Hur är det i dag? Bra hoppas jag. Med mig är det bra. Solen skiner, och förkylningen börjar att försvinna mer och mer för varje dag. Underbart!
I dag ska jag åka ner till polisstationen och ta ett id-kort. Jag har inget sådant, jag har inte hunnit med att göra något sånt. Det har varit så mycket annat under när jag var sjuk, och under hösten. Jag började ju skolan igen, och det har jag inte varit van vid på flera år, så jag var rätt trött när jag kom hem, och sedan har det varit mycket med skolarbete, kompisar, träffar med sjukhuset, osv. Men i dag ska jag och mamma åka ner till polisstationen och ta kortet. :)

I kväll är det final i Let´s Dance. Brukar ni se på det? I sånafall. Vilken tycker ni ska vinna? :D
Och jag måste lägga mig rätt tidigt i kväll. Jag börjar 8.00 i morgon och slutar klockan 16. Och samma sak på söndag. Sedan är jag ledig måndag tisdag. Och jag brukar ju ha samtal med min psykolog på onsdagar, men eftersom att jag jobbar då, och jag är ledig måndag tisdag ska jag kolla om jag kan få ta en tid på någon av dom dagarna istället.

25 mars i dag. För 3 år sedan, 2008, vart jag inlagd för första gången på sjukhuset i dag. Det är helt obegipligt vad fort tiden har gått, och vad mycket jag gått igenom under alla dessa år som sjuk.
När jag var inlagd på sjukhuset i flera månader, när jag bodde på avd 44, och skulle på dagvård på avd 43 varje dag i flera månaders tid, när jag skulle göra samma rutiner varje dag med maten, och att orka tackla alla tankar. Det var jobbigt, men är så skönt att jag klarat av det! Nu är varje dag en ny vacker dag som jag ska ta till vara på varje minut av.
Jag kan bli ledsen, och rädd att jag under 3 år bott på sjukhuset, växlats mellan BUP, tvångsvård, permisson, 44an. Och orkat vara där i 3 år. Nu när jag kommer till sjukhuset blir jag jättearg, jag förstår inte hur jag orkat med stället. Allt man skulle göra varje dag, som egentligen var en plåga. Då syftar jag på att jag inte gjorde någonting alls om dagarna. Jag satt och pysslade, och spelade spel. Det var det jag gjorde när allt var som värst.
Sjukhuset var som mitt andra hem under min sjukdomstid, vilket är hemskt. Nu klarar jag knappt av att vara på sjukhuset i 1 timme, för att det väcks så starka minnen i alla korridorer, och känslan av ångest ekar.

Så jag är så tacksam att jag är frisk nu. Att jag får uppleva allt fint hemma som jag gått miste om. Alla fina människor jag får träffa varje dag, att jag började skolan i höstas. Att jag håller på att utbilda mig till undersköterska. Det är underbart! :)
KRAM♥




Jag i 8an + hur jag kände..

I was so unique
Now I feel skin deep
I count on the make-up to cover it all
Crying myself to sleep cause I cannot keep their attention
I thought I could be strong
But it's killing me

Does someone hear my cry?
I'm dying for new life

I want to be beautiful
Make you stand in awe
Look inside my heart,
and be amazed
I want to hear you say
Who I am is quite enough
Just want to be worthy of love
And beautiful

Sometimes I wish I was someone other than me
Fighting to make the mirror happy
Trying to find whatever is missing
Won't you help me back to glory


You make me beautiful
You make me stand in awe
You step inside my heart, and I am amazed
I love to hear You say
Who I am is quite enough
You make me worthy of love and beautiful



Här är en bild på mig när jag kom tillbaka till skolan efter att jag blivit sjuk. Jag hade varit på BUP i några månader, och skulle nu försöka att gå i skolan på halvtid vilket gick bra någon månad, men jag föll tillbaka ner igen till helvetet. Jag kanske såg glad ut. Jag kanske var glad just då den här bilden togs, men egentligen inuti hade jag en kamp. En kamp mot mig själv. Att orka leva.




( Jag har dock ingen bild på mig som sjukast. Vilket kanske är bra )


Torsdag=Vägningsdag, om det hade varit förra året

Hejsan alla fina! Hur är det med er? Med mig är det bättre! Jag känner mig lite piggare i dag. Vilket känns jätteskönt. Just nu är jag ensam hemma. Bror min är på praktik, och mamma och pappa skulle på ett föräldrasamtal ang när jag var sjuk. Dom pratar om hur det är nu, och hur jag mår. Vilket bara är positivt! :)
I dag har jag inte hunnit göra så mycket. Ätit, duschat, och inte något mer. Haha. :)
I kväll ska jag nog vara med min vän E. Jag ska hjälpa henne lite med projektarbetet, och skratta såklart. Det gör vi alltid när vi träffas. :)
En sak som hon ska ha med i projektarbetet är ämnet "Ätstörningar" Jag har berättat lite om min historia i hennes bok, och hur jag tror att anorexi är så vanligt nu i samhället. Och i dag ska vi knäppa kort till alla områden som ska vara med, i dag ska vi ta bild om ätstörningar, och självskadebeteende bla.

Torsdag i dag. Vilket skulle innebära om det var förra året. Vägning. Jag vägde mig alltid på måndagar och torsdagar. 2 gånger i veckan. Det var rätt jobbigt att väga sig 2 gånger. Jag hatade att ställa mig på vågen. Så tillslut blev det att jag inte fick se siffrorna alls. Men, jag kunde genomskåda tex min pappa, eller en behandlare om det hade gått uppåt, eller neråt. Var det uppåt var alla på glatt humör och det strålade verkligen glädje om dom. Om det hade gått tvärtom, neråt, så var det dystra miner, och en orolighetsblick, och känsla i hela rummet. Så fort jag hade ställt mig på vågen hörde jag sjuksköterskan säga, "Tack" och det var dags för blodtrycket. Dom såg alltid så bekymrad ut om jag hade gått ner i vikt. Vilket jag förstår nu i efterhand.

Och torsdagar var = Soppa och pannkakor till middag. Någon tradition som dom lever med fortfarande. Men till lunchen var det något helt annat. Jag fick faktiskt en del favoriter bland maträtterna. Vilket jag inte ville erkänna först. Men det var efter en ganska lång tid som jag vågade erkänna för mig själv, att det jag åt var gott.

Men nu är det inte så! Så fort jag äter något jag verkligen gillar, så upprepar jag mig med att säga det typ 1000 gånger, och tar om minst en gång! Det är så skönt att kunna ta mer utan ångest. Det händer ingenting om man tar en extra portion! Jag lovar!
KRAM ♥



Samtal, skratt, och en bästa vän på det!

Hejsan hoppsan! Hur är det med er i dag? Med mig är kanon! Förutom förkylningen som tar knäcken på mig. Vill inte vara sjuk, vill vara frisk nuuuu. Jag var ju hos min psykolog J i dag. Det var bra att få prata med henne. Det känns så skönt att kunna prata med henne om allting. Så bra förtroende har jag aldrig haft för någon psykolog förut. Förutom i Mora. Dom var bäst!
Var där klockan 15 - 16. Åkte sedan hem och åt middag, och for sedan i väg en liten sväng till min vän E. Jag orkade egentligen inte, men jag skulle hjälpa henne lite med projektarbetet, och vad gör man inte för sina vänner? Vi hade kul och skrattade en hel del. Sedan kom jag hem vid 8tiden och åt kvällsmål. Det var gott! Mackor och oboy, mums!
Sedan kollade jag lite på "Sveriges Mästerkock" och sedan har jag inte gjort så mycket mer. Försökt att sjunga lite, vilket inte går så bra med min röst som är hes. :(
I morgon kommer jag att vara hemma, men ska nog jobba på fredag igen. Ska jobba helgen också. Det ska bli kul att komma tillbaka och träffa de gamla, saknar dom lite. Dom är så söta. :)
När jag hade ätit lunch förut i dag, så kom posten. Och då fick jag ett brev, eller en enkät som jag svarade på frågor förut när jag var sjuk. Dom skickar hem sådant ibland, och jag fick det i dag. Ska nog svara på den i morgon.
Nu ska jag snart lägga mig och sova bort förkylningen, ska nog värma en stor kopp te nu och lindra den svidande känslan i halsen.
Vad har ni gjort i dag?
KRAM ♥




Mitt nya favorit te.



Nu längtar jag verkligen till sommar och sol. Det var soligt i dag, och blåste varma vindar. Snön smälter, och fåglarna kvittrar. Vårtecken!

:)

Stirra dig inte blind på en stängd dörr,
det kan finnas en öppen bredvid.




Blue eyes

No one knows what it's like
To be the bad man
To be the sad man
Behind blue eyes
And no one knows
What it's like to be hated
To be fated to telling only lies


But my dreams they aren't as empty
As my conscience seems to be
I have hours, only lonely
My love is vengeance
That's never free

No one knows what its like
To feel these feelings
Like i do, and i blame you!
No one bites back as hard
On their anger
None of my pain and woe
Can show through


Discover,say it
No one knows what its like
To be mistreated, to be defeated
Behind blue eyes
No one knows how to say
That they're sorry and don't worry
I'm not telling lies



No one knows what its like
To be the bad man, to be the sad man
Behind blue eyes.









Spotify

Nu har jag nyss ätit middag. Eller okej, det var typ 1 1/2 timme sedan kanske, men som sagt. Jag tycker att tiden i dag har gått väldigt fort. Det är lite märkligt det där. Och till middag var det korv och stuvade makaroner, och jag åt som en skogshuggare, mycket alltså. Haha, jag tycker verkligen om den maten alltså, och jordgubbssaft till det.
Det blir nog inget av att jag är med någon kompis i dag. Jag känner att jag inte orkar med det. Jag kommer att ligga däckad i soffan hela kvällen, och fika!
Nu ska jag hoppa in i duschen, och sedan slår jag i gång en film. Det är inget på tv i dag heller, tråkigt. Kan dom inte sända något bra på en tisdag istället för att trycka in allt bra på en söndag? Jaja, haha, vilket problem.
I morgon ska jag till min psykolog klockan 15.00. Känns bra att få komma dit och prata lite.
I dag har jag mest knäppt kort, något som jag verkligen gillar att göra. Jag har läst lite, jag har spelat spel, och jag har lyssnat på musik. Och när jag läste fick jag ett sms från min vän J. Vi har inte pratat på ett tag, så det var skönt att höra i från henne. Hon är ju också på praktik nu så jag fick höra lite av hur det går för henne.
Tänk, om 3 år är jag färdigutbildad undersköterska. Jag ska i ochförsig vidareutbilda mig, men ändå! Jag har jobb om 3 år, mindre än 3 år!
Och i år fyller jag 17. Jag ser fram emot det av någon anledning.



Älskar verkligen spotify!

Oj är klockan så mycket!?

Oj vilken rubrik! Haha, men jag reagerade verkligen på att klockan är mycket!
Hejsan! Hur är det med er? Med mig är det bra, lite trött, och förkyld, men annars så!
I dag vaknade jag rätt sent, men är ändå trött, ja, som det brukar vara! Jag har inte gjort något speciellt i dag. Jag har fixat lite med bilder, ätit, och pratat i telefon med min vän E. Vi pratade bla om hur kul vi hade det i söndags med alla bilder vi tog, osv.
Jag ska kanske träffa henne en kort stund efter maten om jag orkar, känner att jag inte orkar det, men ska försöka i allafall. Vad ska ni göra i dag?
I och med min förkylning så har jag ont i hela kroppen, vilket resulterar i att jag är ganska lättirriterande i vissa sammanhang, och kan inte göra typ någonting. Spela spel liksom.. Men det är rätt kul det med, även fast jag är rätt less på det också. Efter allt på sjukhuset. Jag förknippar typ allt med sjukhuset. Vissa maträtter, händelser, känslor, människor, låtar, ja, allt nästan. Men det funkar bra ändå, som tur är. :)
Nu ska jag äta, och se om jag orkar vara med E. Skulle vara kul, hoppas mitt humör, och hela min kropp orkar bara, haha.
KRAM ♥






En låt jag förknippar väldigt mycket med min sjukdomstid är, "Bethany Dillon beautiful"

:)

Det äkta miraklet är inte att gå på vatten eller i luften,
utan att vandra på jorden.



Lite tips på saker jag gjorde när jag hade ångest

Jag ställde ofta frågan till A. "Vad ska jag göra när jag får ångest?" Då skulle det börjas igen. A ställde sig upp och började rita upp sin ångestkurva på tavlan. Och frågade mig, "När du har ångest Kajsa. Från skala 1 - 10, då 10 är det högsta som går, vad ligger du då när du har ångest?" Jag ligger ju självklart på 10. "Oj! Är det så högt?" Jag orkade inte diskutera det med henne, förstod hon inte det? Att ångest, är verkligen ångest, och att jag vill ha hjälp med att lindra den!
Hon började då som vanligt att rita upp att ångesten går upp till toppen, men sakta men säkert så minskar den, och tillslut är det ingen ångest kvar. NÄHÄ! Det visste jag inte.. Men VAD ska jag göra när jag har ångest!? Det är min enda fråga. Jag vet att ångesten försvinner efter ett tag. Men ibland kan ångesten hålla i sig i flera timmar. Vad ska jag göra under dom timmarna för att lindra den? Nej, det visste hon inte. Alltså vad är det för vård!? Dom ska väl försöka hjälpa en så gott som kan. Och okej, hon kanske inte vet allting om ätstörningar, men då ska dom fan inte uttala sig om att dom är specialister på ätstörningar.
Jag blev så less att aldrig få ett tips om hur jag kunde lindra min ångest på bästa sätt. Så jag hittade egna små knep jag drog till med när jag fick ångest.
Det var bla att, gråta. Gråta gjorde jag mycket under mina ångestattacker. Det är faktiskt bra att få gråta ur sig, jag blir ganska trött efter att jag gråtit och skrikit. Jag skrev dagbok om hur jag mådde, och vad jag ville med mitt liv. För att orka kämpa ytterligare lite till, åt det friska. Jag höll på mycket med pyssel. Tex pärlor, göra egna halsband, armband, ringar, örhängen, smycken. Det var något jag kom fram till under min sjukdomstid, att jag gillar verkligen att göra saker med händerna. Att jag ser att det blir någonting av arbetet jag lägger ner, något fint, och något användbart. Jag har massor av smycken hängandes på smyckesträd, och även vissa saker som jag brukar använda rätt ofta. Jag ritade en hel del. Jag har säkert 900 bilder på allt möjligt. Jag lyssnade på hög musik. Jag slog på kuddar. Även om jag hade lust att slå på personalen så var det inte värt det, det vågade jag inte. Haha. Ibland kunde jag slå till mig själv, rätt ofta gjorde jag det, men det rekomenderar jag inte. Man får fula blåmärken efteråt, och det gör ont. Jag knäppte kort på allt möjligt jag såg, och gjorde sedan kollage av det.
Det var några saker som jag brukade göra när jag hade ångest. Det kanske inte hjälper för alla, men för mig, i det flesta fallen hjälpte det. Även om det var jobbigt, så kämpade jag emot, och försökte verkligen att fokusera på tex att göra ett smycke, eller få till den rätta vinkeln med kameran så att jag fokuserade på någonting annat.
Spel kunde jag också i ochförsig spela, eller kolla på film, men ibland hjälpte inte det. Så då ville jag göra något som gav resultat efteråt. Tex ett smycke.




En bild från praktiken förra veckan. Dålig kvalitet.

Foto time!

Jag har hittat ett program som man kan göra om effekterna på bilderna, så jag testade en svart vit/ typ tecknad bild av mig.
Ja, som sagt, den här har jag inte gjort om effekterna på, trött tjej...




:)

Det enda i livet som man ångrar,
är de chanser man inte tog.

Fotografier

Just nu håller jag på att kolla igenom gamla fotografier från när jag var liten. Det är rätt kul att kolla på. Och så håller jag på att ladda in bilder i datorn från kameran.
Snart kvällsfika, och lite tv-tittning. I morgon kommer jag att vara hemma. Förkylningen är inte att leka med, och jag vill inte riskera att smitta någon gamling. På Onsdag är jag ledig, får se hur det är med förkylningen då. Ska även på samtal hos min psykolog J på onsdag klockan 15.00.
Var någon vecka sedan sist, veckan innan lovet, så det var ett tag sedan.



Sjukling...

Sjukling

Hejsan! Hur är det med er i dag? Med mig är det inte bra. Jag är förkyld, och hängig. Orkar typ inte göra någonting alls. Det enda jag gjort i dag är att, spela spel, och äta, och vad har jag mer gjort, justja, knäppt lite kort. Det är det enda jag gjort i dag.
Jag var iofs på vårdcentralen i morse. Jag har ont i munnen, tandköttet, och i hela munnen, så vi kollade upp vad det kunde vara. Läkaren sa att han tror att det har med min förkylning att göra, så vi skulle avvakta. Jag trodde jag hade fått cancer eller något, haha, jag har läst så mycket på aftonbladet om deras äckliga groteska bilder och blivit livrädd! Tur att det bara var en förkylning det berodde på!
Nu ska jag strax äta!
Vad ska ni göra i dag?
KRAM ♥



Lyssnar på musik för att bli lite piggare, hjälper inte så mycket, haha


Tänk vad kul man kan ha med en kamera + En bild på mig som liten

Hejsan alla fina! Hur är det med er? Med mig är det inte så jättebra. Jag börjar att bli förkyld, och jag känner mig trött, jag orkar inte göra någonting, så jag kommer nog att vara hemma i morgon. Och jag ska lägga mig nu på en gång för att vila ut mig, är helt matt.
I dag var jag med min underbara vän E. Vi hade verkligen jättekul. Jag har inte träffat henne på ett tag nu, och det märks liksom när man inte har varit med hon på ett tag. Allt roligt man har missat, men det tog vi igen i dag, haha. Jag åkte till henne vid halv 2 tiden i dag, och skulle hjälpa hon med hennes projektarbete som hon gör i skolan, och jag har hjälpt henne lite grann, jag har skrivit lite om ätstörningar, och hjälper henne så gott jag kan med ordspråk som hon bla ska ha med i boken, och som jag brukar skriva en del på bloggen. Sedan kollade vi på en film hon hade, och fikade kakor, sedan kom mamma och hämtade mig, åkte hem och åt, sedan kom E till mig, och vi fotograferade lite på oss själva, och olika grimaser. Och, haha, vad kul man kan ha med en kamera. Alla fula miner vi gjorde, och även seriösa bilder. Har lust att lägga upp en bild på bloggen, men måste nog be om hennes tillåtelse först innan jag gör det! Men det skulle vara lite småkul sådär.
Sedan har jag inte gjort så mycket mer, ätit godis och kvällsfika, och kollat på "Flickan som lekte med elden" jag har sett den på bio förut, och någon gång hos en kompis, så jag har väl sett den 2 gånger innan kanske, och jag tycker den är bra. Sedan har jag känt mig trött och illamående, inte kul.
Vad har ni gjort i dag?
KRAM ♥



Här är en bild på mig när jag var liten.


Funderingar

Jag tänker lite på saker på kvällarna. Det brukar liksom bli då jag har tid att tänka. På dagarna är det så mycket annat som kretsar i huvudet, att jag liksom inte har tid att tänka. Saker man gör liksom. Men just på kvällarna kan det dyka upp en och annan tanke. Tex att jag ska hoppa av skolan. jag ska inte göra det, absolut inte. Men det är en tanke som kan komma upp ibland. Ibland kan jag bli så himla less på skolan. Eftersom att jag har varit sjuk i 3 år, och missat så mycket i skolan, så blir jag så förbannad, att jag tex inte kanske är lika duktig på tex matte som andra i min klass är. Okej, det är bara en bagatell kanske, jag kom ju in på programmet som jag ville komma in på, så det är inget att gräva i. Men bara en sådan sak kan förstöra min dag när jag kommer på skolan. Att jag sitter i bilen påväg till skolan och känner att, nej, i dag har vi matte, och då ska N komma fram och visa något mattetal som jag inte förstår ett dugg av, bara för att hon kommer fram och ska förklara på sitt sätt som gör att allting blir svårare. Jag kanske kunde talet innan, men när hon kommer och ska visa på sitt sätt, som bara hon förstår, så blir jag liksom stressad att jag ska kunna det hon gör, annars känner jag mig underlägsen liksom. Och det är inte kul. Förut när jag gick i 7an, så kunde jag ju få panik om jag skulle räkna ett tal i klassrummet, bara för att jag var rädd att göra bort mig inför läraren, och kanske eventuellt behöva extrahjälp i matte, vilket var det värsta som fanns. Jag kommer i håg att jag hade gjort något prov, och det visade sig att jag inte var så duktig på matten, och då skulle jag få extrahjälp i det som sagt. Och alla i klassen var ju liksom, att om man fick extrahjälp var man efterbliven, och det var riktigt jobbigt alltså, att snorungar kan trycka ner en till fotknölarna, jag fattar inte att jag tog åt mig så jävla mycket alltså. Dom riktade det inte rätt mot mig, men jag tog ju åt mig ändå, jag var så himla känslig i den åldern. Och Han man skulle få extrahjälpen av hade ett rykte, och man ville absolut inte bli delaktig i det ryktet. Alltså fy fan vad man fick gå igenom en massa skit på högstadiet. Det kanske låter som småproblem, men för mig var det riktigt jobbigt, och det var inte det som gjorde att jag blev sjuk, utan det är en annan historia. Usch. Men i allafall, åter till att hoppa av skolan. Jag kan få en tanke/känsla att göra det. Särskilt var det så innan jul, i december. Jag var så himla less på allting då. Jag ville hoppa av skolan, jag mådde riktigt dåligt. Vilket berodde på mörkret, jag blev typ deprimerad av att det var så kallt och mörkt, det var att jag blev utbränd. Jag jobbade så intensivt på lektionerna i skolan, och fick ju bra betyg för det. Vilket gjorde att jag blev glad, att jag kan ju det här, och ville verkligen visa ännu mer. Så jag kämpade jättehårt med studierna, och fick bra betyg som sagt. Jag kände mig inte nöjd med hur jag var som person. Dom som jag älskar behandlade jag inte så bra jämt, dvs min familj. Dom fick ta många smällar, som egentligen inte var riktad till dom, men som fick ta det ändå. Det kunde varit någon på skolan, i min klass jag var irriterad på, eller mig själv jag var irriterad på, men som gick ut över min familj. Då fick jag ångest för det. Jag kunde få panik av att tänka på massa saker samtidigt. Jag har ju varit sjukskriven från skolan väldigt länge, och är inte van att liksom "arbeta" flera timmar om dagen på det viset, så jag kände mig trött och less och ville hoppa av skolan, kanske att jag skulle ta tag i studierna om något år i stället, då jag kanske var mer motiverad till att börja plugga. Men då fick jag en tanke att, om jag kanske skulle börja plugga om 3 år, då skulle alla i min klass redan ha en utbildning, ha ett jobb redan, man blir ju färdig undersköterska efter dom 3 åren man går, och kanske att någon eventuellt vidareutbildar sig, och att jag då börjar om från ruta 1 igen då, det känns jätteonödigt, när jag redan är inne på utbildningen nu. Så jag ska absolut inte hoppa av skolan. För det är ju kul också, även fast det är krävande. Och även fast jag mådde dåligt över en del saker som jag tycker att jag kunde gjort bättre, så är det väldigt bra i skolan ändå. Jag trodde aldrig att jag skulle orka komma tillbaka till en miljö som orsakade bla till att jag blev sjuk, en miljö som är så jobbig att stå ut med, men som alla på något vis måste stå ut med, för skolan är ju en del i livet. Gymnasiet är dock en linje man får välja själv. Men det är kul och känns bra att ha någonting att gå till på dagarna och vara på, för att träffa andra människor och lära sig saker, och ha kul. Även om jag har dåliga dagar, så lär jag mig ju något nytt varje dag ändå, och tar med mig i bagaget.


En av skolans alla korridorer. (Snygg soptunna mitt i också! Blå och allt!)

:)

Du är en droppe i havet,
och alla hav består av droppar,
ändå är du en särskild.


Tacogratäng

Tjo! Hur är det med er i dag? Med mig är det kanon. Dock är min bror sjuk, så jag lär väl bli förkyld jag med snart, men hoppas att jag inte blir det.
I dag vaknade jag rätt sent. La mig kanske 3 i går natt, låg och löste korsord, och då kan det gå lite överstyr haha, att jag alltid ska göra något innan jag ska sova, och att det drar ut på tiden, sedan somnade jag direkt, så det var nog bra att jag löste lite korsord, annars hade jag väl legat och tänkt på saker och ting i flera timmar, brukar vara så ibland. Vaknade kanske 12 i dag, åt frukost, och lunch. Sedan nu för kanske 1 halv timme sedan, så åt jag tacogratäng, med creme fraiche, sallad, och tacochips. GOTT! Nu har jag ingen aning om vad jag ska göra. Ta det lugnt bara. Nästa helg ska jag ju jobba på äldreboendet, dag, men ändå, det är min lediga tid, och jag kommer bara att vara ledig på onsdag, och då ska jag till min psykolog J. Ska bli skönt att få prata lite med hon. Det var ett tag sedan sist. Så vi har nog mycket att prata om.
Annars i kväll då. Då blir det nog tv. Får bli "Körslaget" i dag. Blir säkert kul att titta på, och godis.
Justja! I går innan jag löste korsorden och det.. Så sjöng jag typ, ja, hur många kan det vara? 15 låtar kanske... Så sedan var min röst lite trött, men jag älskar att sjunga. Och märker det mer och mer för varje gång jag gör det!
KRAM ♥



:)

De sjuka har bara en önskan,
de friska har många. 

Sommaren 2010 var en bra sommar, den bästa på flera år

Sommaren 2010 var den bästa sommaren på länge. Sedan jag blev sjuk 2008, så har alla årstider iofs inte varit roliga att gå igenom, men somrarna är ju ändå något lite extra, och jag har inte njutit det minsta av möjligheterna jag fick. Första året var det bara en kamp att få vara hemma under sommaren. Jag kämpade med maten och gav verkligen allt. Det var då som jag vågade att smaka cocosbollar igen, samt glass och godis, och annat gott. Men jag blev inte frisk för det. Jag mådde bra. Det gjorde jag, och kämpade verkligen allt för att få vara hemma. Redan då så hade jag insett att det fanns någonting annat utanför sjukhuset. Men kampen som jag ständigt brottades med, var inte lätt att vinna över. Även fast jag var glad, och fick vara hemma under sommaren, så var det saker som kom smygande, som jag visste jag var tvungen att göra när hösten kom. Jag var lite motiverad ändå att börja skolan, även fast det var där allt hade börjat en gång. Augusti kom, och jag skulle börja 8an. Första dagen var jag inte så jättenervös faktiskt. Det jag mest var nervös för var allas blickar som jag visste att jag skulle få. Men det gick bra, och jag trivdes jättebra. Jag trodde aldrig att jag ens skulle erkänna det för mig själv, att jag tyckte det var kul att börja skolan igen. Det gick 2 månader, sedan var jag tillbaka på ruta 1 igen. Vikten hade dalat neråt, och jag mådde sämre för varje dag. Orsaken till att jag mådde sämre, var för att jag bar på en massa tankar, och händelser inom mig, som jag inte ville/vågade dela med mig av till vem som helst. Jag bar på en skam som hade drabbat familjen. Och det var mitt fel. Jag kände skulden, och mådde riktigt dåligt utav det. Och i samband med det, så började jag att få ångest inför maten. Jag kom in på dagvård den 3e oktober 2008. Men jag var ändå motiverad att kämpa. Jag ville inte vara sjuk, jag hade fått en försmak på livet igen, och ville verkligen ge allt. Även fast det var svårt, så gav jag allt. Jag fick vara där från halv 10 på morgonen, tills efter middagen. Jag fick alltså sova hemma. Dagarna gick, och veckorna, och månaderna, och det var helt plötsligt december, och det började närma sig jul. Jag var glad, det var sista dagen på BUP, och jag skulle sedan bli utskriven "föralltid" och var så glad. På morgonen när vi skulle åka in till BUP, så kände jag mig illamående, men jag brydde mig inte om det, det kunde ju bara vara nerverna som spökade. Jag hade lektion med en lärare på sjukhuset, och jag kände mig lite "borta" jag var inte med på noterna när hon förklarade, jag hängde inte med. Jag började se prickar framför ögonen, och mådde ännu mer illa. Kanske var det att jag var hungrig? Nej, jag åt ju nyss mellanmål. Jag vart skärrad, men brydde mig inte om det. Det blev dags för lunch, och efter lunchen skulle vi ha möte med skolan, ang att börja efter jullovet igen. Efter att jag hade ätit kände jag mig mätt, och mådde nu riktigt illa. Jag kommer i håg en personals kommentar, "Ja, men det kanske var för att du blev mätt du känner dig illamående. Det är säkert ingen fara" Nehe, tänkte jag, får väl hoppas på det.
Efter kanske 1 timme så kunde jag knappt stå upp, utan var tvungen att lägga mig i en soffa och kolla på tv, men tvn orkade jag inte kolla på, det var för snabba rörelser och skrapa, jag klarade inte av det. Jag struntade i att vara med på mötet, utan låg i soffan och fick en alvedon. När Pappa kom tillbaka från mötet så bad jag om att få en hink. Och då sa personalen, "Oj, är det så illa?" Alltså, då vart jag irriterad. Jag kunde inte andas, utan började att kallsvettas. Jag och Pappa skulle ändå åka hem, och när vi nästan var hemma, så kräktes jag. Jag hade fått magsjuka. FAN! Nu när det snart är jul och allt. Tänk om jag är sjuk på jul!
Någon dag efter blev jag frisk i allafall, och julen var jättemysig. Dock, när jag hade haft magsjukan, hade jag gått ner ganska mycket i vikt. Och när jag skulle börja skolan i januari, fick jag en influensa, och gick ner ännu mer i vikt, så då var jag nere på den vanliga lilla vikten igen. Och blev inlagd från januari, till april... Det var långa, jobbiga månader. Jag var så himla deprimerad. I samband med det, fick jag min remiss till Mora, och fick komma dit i april. Då förändrades saker och ting, jag mådde bättre, och ville leva. Dock kom sommaren, och allt började att gå tillbaka igen, i samma gamla mönster, innan sommaren var slut, var jag nere i botten med allting, humöret, vikten, livet, allt var skit.
Då vart jag ju tvångsinlagd från oktober till december, och sedan blev det bara bättre och bättre.
Och nu i somras, det var den bästa sommaren på flera år. Jag skrattade med min familj som jag inte gjort å hur länge som helst, vi åkte utomlands, vi åkte ner till min moster i skåne, och hennes dotter, vi njöt av sommaren, och alla mådde bra. Det var den bästa sommaren på flera år. Och jag hoppas att den här sommaren blir ännu bättre!



Mallorca i somras, saknar..







God, oja.







sandstrand, alltså, vill dit nunununu!





Jag i går innan jag skulle till praktiken.

:)

Ditt ansikte är som en karta,
den talar om vem du är,
och var du har varit.








Hemmagjord glass, gudars vad gott!

Tjo! Hur är det med er i dag? Med mig är det superbra! Mätt och belåten, och lite småtrött efter en arbetsdag. Jag började 8, och slutade 16.00. Tog med mig pannkakor till lunch, och gud vad gott det var! Det var ett tag sedan jag åt det sist, och sedan fick jag 1 bulle till fika efteråt! Snällt av dom! När gamlingarna skulle äta, även dom åt pannkakor i dag, så matade jag en tant, och det gick bra! Jag gruvade mig lite för det innan eftersom att jag inte direkt brukar mata andra, och man får ju inte mata för snabbt, då blir dom stressade, men det gick bra. Och lilla G var så gullig så!
Sedan när jag åkte hem efter jobbet så tog jag ett skrivmål, i dag igen. Haha. Och glass till efterrätt! Nu är jag mätt.
Ska kolla lite på tv i kväll, och försöka att lägga mig tidigt. Börjar 8 . 16 i morgon också. Sedan är jag ledig i helgen. Sedan börjar det om igen på måndag.
I kväll blir det "Sveriges Värsta Bilförare" Haha! Alltså, jag garvar alltid högst i hela kvarteret här när jag kollar på det. Bergis låter det genom väggarna! Nä, nu överdrev jag, men nästan. ;)
Nu ska jag kika lite på musik, och kanske sjunga lite, vad har ni gjort i dag?
KRAM ♥




:)

Livet är en gåta,
lösningen finns på baksidan.



Läkarsamtal, och kvällsskift, låter som en fullbokad mamma, haha

Hejsan alla fina! Hur är det med er? Bra hoppas jag! Med mig är det kanon. Dagen började med att jag vaknade halv 10 och åt frukost, sedan for jag och Pappa till sjukhuset för samtal med min läkare C. Vi pratade i 1 timme ungefär om allt möjligt, tabletter, maten, skolan, mig själv, hur jag mår, osv. Det kändes jättebra att få prata ut med henne om saker jag funderar på och så. Hon berättade även att mina värden, vi tog ju blodprov förra veckan, och proverna visade ingenting konstigt, allt ser normalt ut, förutom att min mens inte har kommit tillbaka än, vilket jag stör mig på. Nu får den banne mig komma! jag har väntat i 3 år på den, och det börjar bli tjatigt nu. När jag var sjuk ville jag inte ha mensen, men nu när jag är frisk så är det liksom ett friskhets tecken på att man är frisk när man har mensen tillbaka. Men det kan dröja flera år innan den kommer, och det vet jag.
Sedan åkte jag hem och åt lunch, pasta, och pasta sås, och grönsaker, sedan åkte jag till praktiken, gick på skiftet 14.30, och slutade 21.00. Tog med mig samma mat till middag som jag åt till lunch. Dagen gick relativt fort ändå. jag gruvade mig ju för att tiden skulle gå jättelångsamt, men det gjorde den faktiskt inte, och även fast jag inte gjorde mycket saker, så gick tiden fort. Det är i allafall kul att vara på praktiken, det känns liksom, "naturligt" och det känns jättebra, och det är kul att träffa alla människor. Sedan kom Pappa och hämtade mig, och jag åkte hem och åt kvällsfika, nu är jag proppmätt, och ska snart lägga mig för jag ska upp tidigt i morgon. Börjar klockan 8 - 16. Och jag måste upp extra tidigt för att min bror ska på sin praktik i stan också.. Stressigt värre, men kul.
Tänkte logga in och lägga upp ett inlägg innan jag for förut i dag, men då var det något knas med inloggningen som det kan vara på blogg.se ibland. Men nu är det löst! Och det är jag jättelycklig för, haha!
Känner mig jätteglad! Hoppas er dag också varit bra!
KRAM ♥


En bild på mig utanför sjukhuset, huga hur man ser ut, men det bjuder jag på..

Läkarsamtal

Tjoho! Nu ska jag snart lägga mig, och läsa lite. I morgon ska jag på läkarsamtal, och vi ska vara där 11.30, så jag ska lägga mig i tid. Jag antar att vi kommer att prata om hur det går för mig på skolan, och i livet, hur jag mår, och maten. Och allt det där går bra! Så det är ju bra. Men ska nog prata lite enskilt med min läkare också. Det är klart att jag vill att Pappa ska få samma information som mig, men jag kanske vill prata med min läkare lite själv, allt vill man kanske inte dela med sig av.
I dag har jag inte gjort så mycket, spelat spel, ätit, kollat på tv, sovit, varit arg, ätit mer, ja, det är det jag har gjort i dag. Och bråkat lite smått. Inte med någon kompis, utan min bror, som säkert alla människor gör nångång, det gör ni jag vet, och jag gör det rätt ofta. Ibland kan jag säga saker utan att jag menar något illa med det. Och det händer väldigt ofta att mina föräldrar också får sig en rejäl utskällning av mig, utan att dom har gjort något. Men det är något som hör till tonåren, och jag menar inget dumt med det, utan det är saker som bara måste få komma ut på något sätt. Och då blir det dålig stämning, och så går man in på sitt rum och tjurar, sen är det bra. Så det är nog rätt bra att vara sur ibland. Och jag har faktiskt en del anledningar till att vara sur. Dock ska inte min familj behöva ta den smällen varje gång, men så är det ju för det mesta. Även om det kanske är en kompis man är sur på, så kan det bli en familjemedlem som får utskällningen.. Jaja, strunt samma. Det är löst nu, och det är huvudsaken.
Ska ta med kameran i morgon också och eventuellt kanske fotografera lite på sjukhuset, vet inte om man får göra det egentligen, men jag ska ju inte göra något olagligt med bilderna, så det borde ju gå. Jag ska ju inte knäppa kort på läkaren och lägga ut liksom. Sedan 14.30 ska jag på jobbet. Jag jobbar till klockan 21.00, det kommer gå bra, men att jobba kväll är ingen höjdare.
Nu ska jag börja fixa mig i ordning inför kvällen.
Vad ska ni göra i morgon?
Jo just ja! Jag åt ju hamburgare i dag, gudars vad gott det var, och stripsen var perfekta, likaså colan jag drack. Men i allafall, när vi satt och åt så ringde det på Pappas mobil. Det var K från soc som ringde ang min KP. Jag blev ganska irriterad, för min KP hade ringt till K på soc och klagat på att jag hade avbokat en "träff" vi skulle ha. Men hallå, jag har faktiskt ett liv jag med. Jag är inte sjuk längre, och jag behöver inte svansa efter den där "damen" längre. Hon har inte hjälpt mig det minsta till mitt tillfrisknande heller för den delen, tvärt om, så Hon ska inte komma med några ursäkter. Så vi ska väl ha något möte igen snart, ja, jag blir så himla less alltså. Jag behöver ju Hon ju inte längre. Lika bra att "avsluta" eller vad man säger, med Hon. Är bara less varje gång vi ska ses ändå, och inte gör vi något, vad ska man säga. Vettigt heller, äter middag ute, eller går på bio, eller stan. Det kan jag faktiskt lika gärna göra med min familj eller en kompis.
KRAM ♥



Åt några såna här som Pappa fick från pizzerian, dom var goda, haha

:)

Livet är som en direktsändning,
den går inte i repris.


Hejsan!

Hej alla fina! I dag är jag ju som sagt ledig, vilket innebär att jag har sovit länge i dag. Jag la mig ungefär 2 i natt, vilket var väldigt onödigt. Jag blir lika förbannad varje gång. Men jag ska sluta att vara uppe så sent även fast jag är ledig, jag blir alltid på dåligt hunör dagen efter.
Åt sen frukost, mackor och te, och lunch. Nu ska vi snart äta middag. Eller ja, om ett litet tag. Och vet ni? Jag ska äta hamburgare. MUMS! Vet inte hur länge sedan det var jag åt ett skrovmål senast, förra året? Det var väldigt länge sedan i allafall.
I går kom det en massa tankar på en gång, ang hur det var förut osv. Det är himla skönt att se att jag klarar av att tacklas med de elaka tankarna. Jag har inte sådana tankar ofta nu, men när dom kommer trycker jag i väg dom.
Och musik mina kära vänner. Det är något som alltid hjälper mig när det känns jobbigt allting. Och även när jag är glad så pumpar jag ut hög musik i högtalarna.
Nu ska jag fortsätta spela fia med knuff med Pappa. Jag tror jag vinner,
Vad ska ni göra i dag?
KRAM ♥


Funderingar som kommer rätt ofta när man minst anar det

Jag kan av en anledning få en känsla av hur det var när jag var sjuk. I dag tex på praktiken, så skulle jag äta lunch själv för första gången sedan jag blev sjuk för 3 år sedan. Efter att jag blivit frisk, och även när jag avr sjuk, så har jag alltid haf sällskap av någon annan när jag äter. Så när jag åt själv i dag, är det då så konstigt att man drabbas av panik och Ångest? Jag satt uppe på expeditionen och väntade på att klockan skulle slå lunch. Jag gick ner till lunchrummet, och började värma maten, korvskivor med potatismos. Jag hällde upp lokan i ett glas, och väntade på att det skulle pipa i mikron. Medans minutrarna gick av att maten skulle bli varm, tänkte jag på att jag äter nu för att jag är hungrig, inte för att det är ständig tvång på att jag ska göra det, utan för att man ska äta, och för att jag är hungrig. Jag trodde aldrig att jag skulle våga äta själv igen efter alla hemska upplevelser kring maten, alla hemska krig vi haft, jag och anorexin tillsammans. Jag blir så ledsen. Jäkla skit sjukdom som finns. När jag var liten brydde jag mig inte om mat. Jag hade inga problem med att äta. Mat var det bästa jag visste, godsaker också. Jag kunde tex gå ner till min skola, på 2 minuter? Det var inte långt alls. Och tänka och fundera på vad det var för mat. Magen kurrade, och när det blev lunch så fick man en portion mat av mattanterna, blev man inte mätt hämtade man mer, och det var inget mer med det. Jag åt tills jag var mätt, och njöt av maten. När jag kom hem var det likadant. Jag åt mat tills jag blev mätt. Och kunde även ta mellanmål innan middagen, även om vi bara skulle äta om 1 timme, så kunde jag ta 2 limpmackor med smör och ost, mycket smör, och mycket ost, och 2 rejäla oboy glas med mycket pulver, så det smakar riktigt med choklad. Och sedan lägga mig framför tvn och kolla på en film tills maten var klar. Sedan förflyttade jag mig från tv soffan till köksbordet, lastade upp en portion med fläskkotlett, och potatisgratäng, och åt tills jag var mätt. Sedan fram mot kvällen var det dags för godis. Och tränade jag någonting? Nej. Inte ett dugg. Träning var det värsta jag visste. Enda gången jag rörde på mig var på gymnastiken på skolan som var 2 gånger i veckan, och då gav jag verkligen allt. Jag älskade att röra på mig på idrotten, men det skulle aldrig falla mig in att göra det på fritiden. Det roligaste på idrotten tyckte jag var, basket. Jag var riktigt duktig på det, det var därför jag gillade det så mycket, men innebandy var också kul, spökboll, medicinboll, tävlingar, allt var kul, och jag gav allt. Men något gick snett när jag började 7an. Och allt förändrades. Idrotten ville jag inte vara med på. Jag hatade att visa upp min kropp inför alla andra, och visa dom andra vad vi skulle göra den lektionen. Hellre skulle jag springa 10 mil än att visa min kropp för det andra. Dom var så mycket bättre än mig. Jag skyllde alltid på allt möjligt. Att jag var sjuk, och allt vad det var. Och när jag tex hade mens, så var det jättepinsamt. Det var som om min gympalärare såg i mina ögon att jag hade mens, då sa han att jag skulle gå elljusspåret, vilket jag inte gjorde. Jag gick ut till där elljusspåret började, men vände så fort jag fick chansen och sprang in på toaletten och gömde mig och väntade tills lektionen var slut.
En dag när jag för en gång skulle varit med på idrotten så skulle jag duscha efteråt och gick in i duschen. Då sa en tjej i min klass att jag hade så smala ben. Jag fattade ingenting, vadå smala ben? Jaha, ja kanske, tack eller?
Det var lunch efteråt, och en annan tjej i min klass la upp mat på min tallrik och sa, Kajsa. Nu ska jag ladda upp en portion till dig. Du är ju så smal. Jag ba, jaha, okej. Jag åt och brydde mig inte mer om det, jag var ju inte sjuk. Då.
Några veckor efteråt förändrades allting. Jag var inte nöjd alls med min kropp, och allt jag gjorde blev fel. Jag började att träna hemma, struntade i idrotten på skolan, och kände mig otillräcklig hela tiden. Jag var så äcklig. FUL FET! Jag tränade hemma, och jag tynade bort, utan att jag själv såg det. Det var nog ingen som såg det först. Jag hade ju så stora kläder på mig för att dölja det, och lager, på lager. Jag frös något så oerhört. Och efter att ha promenerat hem dom 4- 5 km, så satt jag på vattenkranen på högsta värmen för att värma mina händer. Jag frös, och jag värmde dom i flera minuter. Jag frös så himla mycket. Tillslut märkte jag själv att något var fel. Jag ville inte äta, och om jag åt så fick jag ångest. Eller jag fattade inte var ångest var, men jag fick en obehagskänsla som var så jobbig att kämpa emot. Så jag struntade i att äta. Vilket bara blev ännu värre. Jag blev tillslut inlagd som ni vet. Jag åkte in på kontroller flera gånger innan, och efter några gånger blev jag inlagd, med allt vad det innebar. 3 år i en helvets sjukdom. Och nu är jag frisk. Och jag tänker aldrig hamna i träsket igen. Det var det vidrigaste jag varit med om. Det hemskaste som finns är anorexi. Och jag vill hjälpa er som är drabbade av denna hemska sjukdom, och även stötta era anhöriga. Det är en jobbig och krävande sjukdom på alla plan. Och jag tänker stötta er till 100%. ♥




Baksida.




Framsida.
Här har jag spenderat 3 år. Korridorerna ger mig ångest, och väcker känslor.






Bild innan vi skulle åka till föreläsningen


Här kommer en bild på mig innan jag och min Moster skulle åka på föreläsningen förra veckan. Lite sent att lägga ut den bilden kanske, men ändå.
Föreläsningen var bra. Och sjalen min gillar jag mycket, och örhängena.

















:)

Du får aldrig en andra chans,
att göra ett första intryck.



Första praktikdagen avklarad, och jag känner mig glad

Hejsan alla fina! Hur är det med er i dag? Med mig är det bra. Första dagen är avklarad på praktiken, och det känns bra. Började med att jag kom dit klockan 8 i morse till 16.00. Jag behövde inte göra så mycket i dag. Mest kolla runt lite i lokalerna, bädda, servera mat, prata, och hjälpa till att flytta gamlingarna. Det gick bra. Men jag skäms att behöva prata högt och höra min egen röst. Det känns liksom pinsamt. Det är ingen annan som tycker att det låter korkat, utan det är bara jag. Men det är väl ett tecken på att jag känner mig lite osäker i den sitsen ute i arbetslivet. Men det ändrar sig med tiden. I morgon är jag ledig faktiskt! Men jag kommer även att få jobba helg också, så det är inte bara att glida runt på en räkmacka. Det är inte semester från skolan, utan jag hjälper faktiskt människor ute i verkliga livet. Jag kommer att jobba i 5 veckor, med någon ledig dag emellan. Men det kommer inte vara så att jag är ledig varje vecka. Så i morgon är jag ledig. Då ska jag bara ta det lugnt, och sedan på onsdag börjar jag 14.30 - 21.00, så då kommer jag att jobba kväll. På onsdag ska jag även träffa min läkare klockan 11.30. Egentligen skulle det var klockan 15.00, men vi ändrade tiden.
I dag på lunchen så satt jag med min handledare eller vad man säger. Och vi hade lika mycket roligt att prata om den här gången som förra. Hon har själv bott i mina trakter när hon var liten, så hon känner igen området. Så hon skjutsade hem mig i dag efter jobbet, så fick hon se hur det ser ut nu.
Sedan efter middagen hemma så spelade jag och pappa fia med knuff. Det är vår lilla sak vi brukar göra haha. Och jag vinner. Sedan kollade jag på ni vet nog vad haha. Halv 8 hos mig, och familjen annorlunda, och åt kvällsfika. Det är verkligen roliga program att kolla på. Men dock var det sista familjen annorlunda i dag, lite tråkigt.
Nu ska jag snart sova, ska lyssna på lite musik, och sjunga lite, sedan blir det sovdags!
Vad har ni gjort i dag?
KRAM ♥



Det här åt jag till middag i dag. Jag gillar verkligen stuvade makaroner har jag märkt.




Här är jag på praktik, på våning 3.




Min historia

Jag håller ju på att skriva lite om min "historia" Eller hur jag blev sjuk, hur jag tror att jag blev sjuk, hur jag var innan, och hur jag är nu, osv. Det tar på krafterna faktiskt. Jag skriver på datorn, men även för hand, så det är därför det tar tid. Och ju mer jag skriver, desto mer förstår jag att det inte bara var en sak som gjorde att jag blev sjuk, utan flera. Jag skriver hur det var innan jag blev sjuk, och blir ledsen på ett vis.
Men jag har faktiskt utvecklats rätt mycket när jag var sjuk. Jag har mognat liksom, och har börjat våga att säga i från mer till saker jag inte vill. Säga nej, och det är viktigt att göra det. Jag har nog alltid haft lite småjobbigt med att säga nej när jag inte vill, men har faktiskt blivit bättre på det.
Det är en utav anledningarna till att jag inte har bloggat så mycket den senaste tiden. Det började med att vi hade gäster, och då hade jag inte tid att blogga, för vi gjorde så mycket roliga saker att jag helt enkelt inte har hunnit. Men en annan sak till att jag inte har bloggat är att jag har mått rätt dåligt över vissa saker. Tex i Fredags så hände det en sak. Jag var nere på stan med min Moster och min Bror. Jag hade fått ett sms av en kompis till mig, och Hon undrade om vi skulle hitta på något. Jag sa till Henne att vi har främmande, och att jag inte kan träffa Hon. Hon blev ganska arg. Och sa att vi hade ju bestämt att vi skulle träffas och bla, bla. Då sa jag att nej det har vi inte, vi hade pratat om det, men inte bestämt varken dag, eller ens om det skulle bli under lovet. Hon kom med massa konstiga ursäkter och skyllde allt på mig att jag hade lovat och det ena med det andra. Jag blev förbannad och kände mig skyldig, även fast att jag inte hade gjort något. Då sa jag att, min Moster kanske hälsar på oss 2 gånger om året, och då vill man ta till vara på dom gångerna och umgås, dig kan jag liksom träffa när som helst annars. Då sa hon, jag träffar min moster 1 gång om året, men jag prioriterar mina vänner före min släkt vilket som, du verkar inte vara det minsta rädd om vår vänskap, och bla,bla. Jag blev så jäkla förbannad att jag orkade inte svara mer på hennes dåliga ursäkter, och hennes tyck-synd-om.mig-attityd. Så jag struntade i att svara. Hon smsade någon timme senare och bad om ursäkt. Att hon hade låtit elak, att det inte var det som var meningen. Och jag tog hennes ursäkt, men började tvivla på om vi verkligen är vänner. Vänner ska kunna säga nej till varandra utan att bli sur. Och hon är nog rädd att förlora mig som vän. Men en sak ska hon veta. Håller hon på det sättet, så kan hon faktiskt förlora mig. Jag ska inte ha dåligt samvete för någonting som jag inte ska ha det för liksom. Jag hade ingen anledning att ha dåligt samvete, och hon insåg nog det tillslut. Att det hon sa, var bara liksom skitsnack, och hon ångrade sig. Det var inte bara det hon skrev i smsen, men jag orkar inte rada upp allt vi sa, eller rättare sagt, Hon sa. Men det är löst nu. Och nu ska vi ut på 5 veckors praktik. Vilket kanske är bra att vi är i från varandra ett tag.





Har haft mycket på senaste tiden

Hej på er! Hur är det i dag? Med mig är det rätt så bra, lite små ångest inför i morgon hur det ska gå på praktiken, men annars så. I dag åkte min Moster hem. Tråkigt, men Hon måste ju också hem till sig. Så ja, jag har inte gjort så mycket i dag hittils. Vaknde sent, för jag har inte sovit ut på flera nätter beroende på olika saker. Bla därför jag inte bloggat så mycket. Det har verkligen dragit ner mitt humör ner till fotknölarna. Men det verkar bli lite bättre på den fronten nu, men då kommer det andra orsaker till att vara deppig. Jaja, så kan det vara ibland. Men jag mår ändå mycket bättre än på länge!
Vad ska ni göra i dag? Jag har ingen aning om vad jag ska hitta på. Blir nog till att vara hemma, och kanske baka något, hehe. Skulle vara gott med kladdkaka.
I morgon som sagt är det ju min första praktikdag, vilket innebär ångest. Ångest att det ska gå åt skogen, men det kommer nog att fixa sig tillslut. Ska ju vara där i 5 veckor på rad. vilket känns ganska bra ändå.
Jag ska bli bättre på att blogga nu. Jag har haft mycket som snurrar i huvudet på senaste tiden.
Nu ska jag äta, och sedan får jag se vad som händer, kanske bakning.
KRAM ♥

"Skuld"

Hejsan! Hur är det med er i dag? Med mig är det bra. Har inte haft tid förrän nu att blogga något.
Dagen började med att jag vaknade sent. Halv 11. Åt frukost, och satt sedan och pratade i kanske 1 timme med min Moster som vi brukar göra på morgonen, och även under hela dagen. Sedan gick vi en liten promenad och sedan åt vi lunch. Grillkorvar med mos, räksallad, och lite annat tillbehör. Gott som tusan vad det. har inte ätit det på väldigt länge faktiskt. Sedan läste vi lite i en bok som heter "Skuld" verkar vara en jättebra bok alltså. Är helt fast, haha. Sedan har vi spelat spel, och pratat vidare, så nu sitter jag här,  och ska snart spela fia med knuff. Vad har ni gjort i dag?
I morgon åker min Moster hem. Tråkigt. Men Hon måste hem till sig. Hon har snart varit här i en vecka. På Måndag. Helt obegrilpligt vad tiden går fort ibland. Ja iochförsig så kom hon på kvällen i måndags, men ändå. Tiden rinner iväg, och snart är det jobb på gång. På måndag smäller det till med arbete på "riktigt"
KRAM ♥





Ingen bra bild alls. Men den är från google.

God morgon!

God morgon! Nu har jag precis ätit frukost, mackor och te. Nu ska jag fixa i ordning mig, sedan ska vi åka ner till stan en liten sväng och kolla på skor som jag ska ha på praktiken. I kväll får vi gäster av mina kusiner. Kul! Och god mat. I går vart det ingen uppdatering pga mycket saker som hände! Gäster, blodprovstagning som gick galant, gjorde inte ens ont. Film, böcker, spel, skratt. Så det fanns ingen tid till att blogga i går. Men ska börja att blogga som vanligt igen. :)
Vad ska ni göra i dag?
Nu är det Fredag igen, och veckan har gått fort. Snart är det dags för jobb igen. Praktiken syftar jag på, skola för vissa, jobb för vissa, ledighet för vissa.
KRAM ♥

Nu är det dags att lägga sig efter en dag med trevliga händelser.

Hejsan! Nu ska jag snart gå och lägga mig och läsa lite grann. Dagen och kvällen har varit superkul! God mat och god efterrätt. Vi hade ju tre-rätters-middag i dag som jag, min Bror och Moster hade ordnat. Till förrätt var det en toast med smör, och en blandning på det med ost i, och räkor på, och lite sallad. Till huvudrätt var det, Fläskfilé med hemmagjord potatisgratäng, sallad, och café de paris sås. Och till efterrätt var det hemmagjord gräddglass. Och till det så drack jag päroncider tror jag det var. Gott var det. Har dock inga bilder på maten vi gjorde alls. Ingenting! Så jäkla dåligt av mig. Jag måste att börja lägga kameran framför fejjan på mig så att det bara är att kolla ner på bordet så ser man den, och automatiskt knäppa ett kort. Är det svårt liksom? Nu blev jag irriterad, haha. Och det kom jag på när vi började att lasta in det sista i diskmaskinen. Efter en dag med ha diskat så är jag rätt less på det kan jag ju säga.
I morgon ska mina kusiner komma ut en sväng och hälsa på. Kul! Sedan ska vi nog kolla på någon film, spela spel, prata, och umgås.
Apropå film så kom jag att tänka på att vi kollade på en film i dag, "Slumdog millionaire" och det är en hemsk film, men bra. Har ni sett den?
Nu ska jag läsa lite innan jag ska sova.
KRAM ♥


:)

The mind asks the questions,
the heart has the answers.

Matlagning

Hejsan! Nu håller vi på att ordna maten och efterrätten för fulla muggar! Ont i ryggen har jag fått också, av att diska upp allt som vi smutsat ner. Det är jobbigt att vara hemmafru, haha! Men det är kul att laga mat tillsammans med någon. Efter maten blir det nog att se på en film. Vet inte riktigt ännu vilken. Har ni något förslag? Vilken är er favoritfilm?
Nu ska jag börja lägga upp för förrätten!
KRAM ♥




Appropå denna bilden, som jag förknippar med en pizzabagare. Så åt jag pizza till lunch. Det var jättegott. Var ett tag sedan jag åt det.

3-rätters-middag-a-la-halv8hosmig!

Hejsan alla fina! Hur är det med er? Med mig är det kanon. Jag har inte hunnit att uppdatera något sedan i går. Vi var ju på föreläsningen på biblioteket, den var bra. Hon som hade den pratade om ensamstående mammor bla. Sedan åkte vi in till stan för att kolla på en utställning. Dock så visade det sig att bara i går så öppnade dom 16-19 tror jag det var, men annars öppnar dom 12. Det var ju lite irriterande faktiskt.. Så då åkte och kollade på min skola istället, min moster har aldrig sett den för hon bor nere i Skåne, så vi visade henne den, och sedan åkte vi till "gottgruvan"
Det är en affär med lite utav allt möjligt, godis, ljuslyktor, ljus, drapperier, prydnadssaker, ja, allt möjligt, men jag köpte ingenting.
Sedan på kvällen så åt vi god mat och kollade på Irene Huss "Glasdjävulen" Så det blev rätt sent allting. Sedan så satt jag och min Moster och pratade till klockan 1 på natten, kul. :)
Nu i dag hittils så har jag hunnit äta frukost. Det enda jag hunnit i dag hehe. Snart är det lunch, och sedan ska vi förbereda vår 3-rätters-middag! Kan inte säga vad vi ska ha på menyn, för det är som en överraskning till hela familjen, så kommer med mer information senare!
Vad ska ni göra i dag?
KRAM ♥



Helge Skoogh kommer att stå och intervju oss i köket också!
Kanske inte....

Internationella kvinnodagen!

God förmiddag! Hur är det i dag? Bra hoppas jag. Med mig är det jättebra! Vaknade vid 9.15 redan! Klev upp och åt frukost. I dag är det Internationella kvinnodagen. Jag och min moster ska åka in till stan och gå på en föreläsning. Ska bli intressant och kul.
I morgon ska vi göra en tre-rätters-middag. Jag ska göra förrätten. Men då har vi ett problem.. Vad ska jag göra? Jag lagar inte mat direkt sådär jätteofta.. Har ni något förslag på förrätt?
Nu måste jag kila, dags för lunch!
KRAM ♥



I dag skiner solen. Sommaren kommer sakta men säkert,

Besök, prat, och titt i gamla fotoalbumet

Hejsan alla fina! Hur är det med er? Med mig är det kanon! Har nyss kollat i ett gammalt fotoalbum som min Moster hade med sig. Hon kom till oss nu i kväll vid 21.30 tiden ungefär, så sedan dess har vi pratat, kollat i album, och skrattat. Det var en hel del blandade upplevelser genom åren på mig och andra i min släkt. Bilder på mig när jag började bli sjuk, när jag var sjuk, och när jag var liten. Så gulligt att kolla på sig själv när man var liten. Jag med mitt mellanblonda hår, lite lockiga, och alltid den glada lilla tjejen! Blir alltid på så glatt humör när jag kollar tillbaka på gamla minnen, men även lite nostalgisk ibland.  Nu ska vi snart gå och lägga oss allihopa i huset. Jag med för en gångs skull! I morgon väntar nya äventyr. Har inte bloggat något i dag. Har varit upptagen hela dagen lång, med roliga händelser. Hoppas er dag har varit fantastisk den med! I dag är det första dagen på lovet, och nu i veckan ska jag ta reda på numret till äldreboendet jag ska praktisera på, och ringa och bestämma tider i 5 veckor framåt, det kommer bli jättebra!
Nu ska jag nog läsa lite innan jag slår igen ögonen för ikväll.
God natt alla underbara, så hörs vi i morgon!
KRAM ♥

I kväll blir det denna boken. Jag köpte den i torsdags.


:)

Livet behöver inte vara perfekt,
för att vara underbart.




För att bli frisk måste man våga kämpa för det!

För att bli frisk så måste man våga kämpa för det. Jag säger inte att det är lätt att bli frisk, och inte heller lätt att ta steget till ett nytt liv när man kanske varit sjuk i sin sjukdom i flera år. Men jag lovar att det "friska" livet är så mycket bättre än det sjuka. När jag var sjuk så hade jag ingen lust till att göra nya roliga saker, upptäcka nya saker, lära mig nya saker. Det fanns inte på kartan, jag ville bara inte. Nu när jag är frisk vill jag göra så mycket! Jag vill hjälpa andra som har ätstörningar, jag vill utbilda mig till undersköterska, jag vill lära mig knäppa kort, jag vill så mycket med livet, och det känns så skönt att äntligen känna glädje för mig själv, och även för andra människor. När jag var sjuk så fanns inte livsgnistan där. Jag orkade inte med livet, och kände att allt var meningslöst. Min vändning kom när jag vart tvångsinlagd hösten 2009. Jag hade rasat i vikt, och var näst intill döende. Jag ville ingenting med livet, jag isolerade mig själv från omgivningen, och om någon ville hitta på något med mig så fräste jag åt personen, och skrek omrikng mig. Inte för att jag ville det egentligen, utan för att Anorexin tagit sitt grepp så hårt om mig att jag hade ingenting att säga till om, förutom att lyda anorexin. Jag blev inlagd och kände ingen glädje i någonting. Jag fick inte göra någonting, sitta på rummet som jag hade. Jag fick inte gå ut, fick inte ens ta lite frisk luft, fick bara sitta inne på rummet, äta, vila, och spela spel hela dagarna... Det var inget kul liv alls. Jag såg en tjej promenera utanför mitt fönster och kände att, det där vill jag också kunna göra. Jag vill kunna ta en promenad när jag känner för det, inte pga av anorexins strikta regler att jag måste  promenera, eller förbränna så fort jag ätit. Då fick jag dels en kick till att orka kämpa. Det andra var, för att få det hela lättare att jag tänkte, för att lugna ner anorexin så tänkte jag att, jag ska göra mig sjuk igen när jag blivit frisk. Jag ska göra mig frisk så jag får komma hem över jul, sedan efter jul ska jag bli sjuk igen. Jag visste att det går alltid att gå tillbaka till sitt gamla, sjuka beteende. Jag kämpade allt jag hade för att bli frisk. Det var mycket tårar, skrik, Ångest, och krig. Krig mellan mig, mina föräldrar, personalen, och anorexin. Jag fick tankar att bara ge upp, att jag inte orkade mer, men jag ville inte leva på det sättet jag gjorde, jag orkade inte med det. Det var inget roligt liv. Med ett liv ska man njuta, leva för varje dag, umgås med vänner, äta god mat, leva här och nu. Jag fick gnistan tillbaka att kämpa.
Om jag för bara 1 gång fick utmana mig själv med att äta mitt mellanmål ute på ett café. Det var urjobbigt, men jag ville klara av en "normal" sak. Jag tog med mig mitt fika som jag alltid fikade. 1 näringsdryck, 1 macka med smör och pålägg, 1 glas mjölk. Jag vågade inte riktigt utmana mig själv med tex kladdkaka, eller muffins, men huvudsaken att jag vågade äta ute. Mackan i ochförsig köpte vi ute på fiket, och det kändes så jobbigt, men även skönt efteråt att jag klarade av det, att det hände inget farligt, vilket jag egentligen hela tiden visste att det inte skulle göra. Men känslan av att våga utmana mig själv, och att det känns bra efteråt, var bara det en seger. Jag kollade omkring mig på dom friska människorna i min omgivning, även människor jag inte känner, och såg på dom hur dom skrattade, hade det trevligt, och lever här och nu, då fick jag ännu en gnista att orka kämpa. Vi återvände tillbaka till avdelningen efter fikat, och jag kämpade för varje dag, och ville klara det.
Jag försökte verkligen att kolla på mig själv i spegeln och inte känna obehag, det var inte lätt, jag grät floder, men jag försökte att inte bry mig allt för mycket. Med tiden så acceperade jag mig själv lite mer. Och det var dags att bli utskriven. Jag kom hem, och det var jul, jag vågade inte äta godis, men jag vågade dricka julmust, och jag åt enligt matschemat med alla tillbehör, och det kändes bra.
Efter julen så vart jag sjuk igen, men dock inte lika allvarligt, så jag hamnade på dagvård utan någon inläggning över natten. Jag var på dagvården i 3 månader, sedan åkte jag hem. Jag hade fått en försmak på mitt riktiga liv igen. Jag vill vara frisk. Så mycket tid jag slösat bort på att vara sjuk, så mycket tid jag slösat bort på att räkna kalorier, så mycket jag slösat bort under min tonårstid. Jag har missat en hel del av min tonårstid, från 13 år till 16 år av sjukdom. Nu är jag frisk, och det är jag glad över. Kan jag klara av den här sjukdomen, kan du också göra det! Jag tänker stötta er alla som behöver stöd, för det vet jag att ni behöver. Jag kommer att stötta er till 100%. Jag vill ert bästa, och det vill alla männsikor i er omgivning också. ♥



Frihet

:)

En vän som måste köpas,
är aldrig värd priset

Jag är glad för en gångs skull på en Söndag!

Hej på er alla fina! Hur är det i dag? Med mig är det kanoners! Jag är glad för en gångs skull på en Söndag, vilket beror på 2 saker. 1, jag har Sportlov, 2, min Moster kommer i morgon! KUL!
I dag ska jag nog bara ta det lugnt faktiskt, lite tråkigt. Jag känner att jag vill hitta på något men vet inte vad. Har ni något förslag?
Annars blir det väl till att kolla vidare på, *Trumvirvel* "Solsidan" Jag är kär i serien, ohyes!
Vad ska ni göra i dag?
Jo, igår var det ju Melodifestivalen från min Stad btw, haha! Vad tyckte ni om låtarna som gick vidare? Var dom tillräckligt bra till att få komma till globen?
Nu ska jag äta, och sedan kolla vidare på min älskade serie,
KRAM ♥

Läggdags, och lite bokläsning, maybe

Nu ska jag krypa ner i sängen och sova, eller inte riktigt än. Jag ska nog läsa lite och kanske se på någon film innan. Just nu håller jag på att läsa 3 böcker samtidigt. Lyckat! Jag läser, "Decembergatans hungriga andar" , "Killar,kompisar, och kosmiska kyssar" , "Syskonkärlek" , och lite smått på Henrik Fexeus bok "När du gör som jag vill" Okej, 4 böcker, konstigt att jag kan koncentrera mig på alla böcker samtidigt, haha.






















Olika storlekar på bilderna, men det kvittar. :)

God Natt älskade vänner, vi hörs i morgon!
KRAM ♥




Bild från min senaste inläggning

En bild från min senaste inläggning på BUP. Mådde bättre än på länge, även om det kanske inte syns på just att jag strålar av glädje. Jag hade miljoner tankar att kämpa emot, och jag klarade det.
Vikten var stabil, och jag skulle få åka hem. Jag kom aldrig tillbaka till BUP igen. Jag blev "frisk"



Bild från Mars 2010.

:)

Priset är vad du betalar,
värdet är vad du får.







Vinterbild


En vinterbild från ett ställe jag ofta var och badade på när jag var liten.








Åkte förbi arenan där Melodifestivalen ska vara i kväll

Hejsan alla fina! Hur är det med er? Med mig är det mycket bättre än i går. Känns jättebra med förkylningen, och allting just nu.
I dag har jag varit med Pappa och Bror en sväng på stan för att kolla lite i affärer, dock blev det inte mycket att titta på alls. Det var proppfullt med folk överallt som stog i vägen haha, så det blev bara till att åka hem igen, men lite kollade jag i allafall. Och när vi skulle åka hem sa jag till Pappa om vi kunde åka förbi arenan där Melodifestivalen ska vara i kväll. Och det kunde vi göra. Dock var det avspärrat lite här och var, så man kom inte direkt fram. Vad hade jag tänkt mig? Skulle ha velat vara där i direktsändning, men det är för sent att tänka på biljetter nu, och så var det inga höjdar låtar med heller, fast det är väl tanken som räknas, men struntsamma, lika bra att kolla hemma! Man ser ju bättre på tvn än i verkligehten, kanske..
Nu har jag precis ätit middag, mums! Och nu ska jag kolla vidare på "Solsidan" Har redan sett 2 avsnitt i dag! Underbar serie.
Vad ska ni göra i kväll?
KRAM ♥


Har ni någon favorit av dom som är klara för finalen?





:)

Små stjärnor lyser också i mörker.


Nu är det lov!

Hejsan alla fina! Hur är det med er i dag? Med mig är det inte så bra faktiskt. Har ont i halsen, kanske att det är halsfluss, och nu när det är lov och allting. Det är så typsikt mig att alltid pricka in dagarna jag är ledig på till att bli sjuk.
I dag kommer jag nog att kolla på "Solsidan" säsong 1 som jag köpte förra veckan, och bara mysa med godis och sådant. Men något mer orkar jag inte göra, och känner mig trött, gud vad tråkigt. Hoppas ni har det bättre!
Nu ska jag äta något, och sedan kolla på tv, och kolla på en läxa som handlar om att vi ska välja en låt som vi tycker är bra, och berätta inför klassen, redovisa, och det hatar jag verkligen att göra, usch, men i allafall, berätta för klassen vem som har skrivit låten, vad den handlar om, och vad den betyder för just mig. Jag har inte valt låt än, och känner att jag tycker om så mycket låtar och kan inte välja. Vad tycker ni om för låtar, artister?
KRAM ♥

Jag älskar att sjunga, och skulle mer än gärna vilja söka till Idol, vilket jag inte kommer att våga tyvärr... Eller vem vet, jag kanske vågar söka i år?

:)

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund,
att inte våga är att förlora sig själv.



Funderingar kring hur det var innan, och hur det kommer att bli.

Hejsan kära läsare! Hur är det med er i dag? Med mig är det rätt bra. Lite arg, men annars mår jag toppen!
Dagen spenderade jag inne i stan med Mamma. Eller efter skolan så åkte vi till stan en snabbis och kollade på lite småsaker, köpte 1 bok, och åkte sedan hem och åt middag. Hjälpte även till att laga maten i dag, duktig tjej! :)
Kvällen kom sakta men smygande, och klockan var hela plötsligt halv 8, och dags för kvällsmål. Åt i lugn och ro, men blev sedan irriterad. Jag kan bli ganska lätt irriterad över om någon kommenterar något om hur jag äter, eller när jag äter. Jag är inte sjuk längre, men vissa i min omgivning är fortfarande rädda att jag ska trilla tillbaka ner i helvetet, vilket jag absolut inte kommer att göra. Livet är för underbart för att slösa på tråkigheter, dock är jag ledsen att jag upptäckte det första förra året, och inte för 3 år sedan då jag blev sjuk, men i allafall åter till ämnet. Då när jag sitter och äter kan min bror slänga ur sig en onödig kommentar bara sådär, och nu kommer han bli riktigt sur på mig, men det är sant. När jag varit sjuk under en så lång tid och äntligen vågar släppa på spärrarna, ska fan itne du komma och slänga ur dig något så himla onödigt. Jag bryr mig inte längre, men klart att det svider när jag mått så dåligt under en så lång tid. Och det känns bara så onödigt att du gjorde det, men gjort är gjort. Och jag ska inte gräva ner mig i en ynka kommentar, ynka och ynka, även fast den kanske inte betyder så mycket för vissa, så har den fortfarande en koppling till något som varit svårt en gång i tiden. Och då kanske man tänker tillbaka, och känner lite små Ångest av att man säger en onödig grej. Men struntsamma, jag ska som sagt se framåt och inte gräva ner mig i en kommentar, som jag vet att du innerst inne inte menade någonting dumt med!
Ja, dagen annars så har jag faktiskt varit riktigt positiv, även fast jag klev upp tidigt i morse. Och det komiska är att jag vaknade flera gånger i natt, och jag somnade inte speciellt tidigt heller, tvärt om, och ändå var jag pigg när jag skulle fixa mig i morse? Ja, det är märkligt hur det kan vara ibland. I skolan gick det bra också. Slutade 13.00 redan, och hade inga lektioner direkt. Man går på gymnasiet, men det känns som rena rama lekskolan ibland, för att jag trivs så kan jag skratta och ha kul, det har jag inte kunnat på flera år, trodde aldrig jag skulle kunna göra det igen. Men första hade vi Matte, vår riktiga lärare var hemma med sjukt barn, så vi hade en vikarie, sedan skulle vi ha Engelska, men då skulle vi i klassen ha ett samtal på Skolsköterskan ang att vi ska ut på praktik veckan efter Sportlovet, och hon skulle då informera oss om olika bakterier som man kan träffa på, och lite frågor, sedan hade vi Svenska, dock var vår Lärare på någon kurs, så vi hade egna studier, vilket menas med att vi lika gärna kan jobba hemma, som på skolan, så då fick vi sluta tidigare, så en slapp dag. Men det är skönt det med! Att inte ha fullt upp jämt!
Vad har ni gjort i dag?
KRAM ♥


Våren kommer sakta men säkert, och i dag var det riktigt skönt ute, blåste liksom varma vindar, eller ja, om man jämnför med förra vecka, uscha!

Shopping, och min efterlängtande äta-ute-visit!

Hejsan och godkväll kära läsare! Hur är det med er? Med mig är det rätt så bra faktiskt, förkylningen börjat att avta lite smått, och jag hoppas att jag är frisk till i morgon.
Samtalet gick jättebra. Det blev inget "laddat" möte, och det var skönt, samt att jag blev inte irriterad i dag heller. Vi slutade mötet lite tidigare än vanligt också, och jag fick även reda på att nu från och med om 2 veckor, blir inget nästa vecka, då ska dom bara prata med mina Föräldrar, så om 14 dagar, ska jag prata själv med min psykolog J. Känns skönt att bara vi ska prata, utan en massa andra som lyssnar.
Åkte med Mamma och åt på stan, samt kollade på lite kläder men hittade ingenting. Men däremot så köpte jag 1 concealer, som döljer lite av det mörka under ögonen som jag lätt får, beroende på att jag slarvar med sömnen, och så köpte jag 1 säsogen av Solsidan! Blir till att kolla på Solsidan i helgen!
När jag kom hem så gjorde jag inget speciellt, åt kvällsfika och kollade på tv, sedan har jag bara lyssnat på musik, och knäppt lite kort. Jag tog förresten med mig kameran i dag när jag skulle på mötet, tänkte fotografera lite ute innan vi kom in på samtalet, men gjorde jag det? Nej, såklart knäppte jag ju ingenting, lite småsurt, men så är et ibland! Nu ska jag börja göra mig i ordning inför kvällen, och om allt är som planerat så ska jag på skolan i morgon. Kort dag, slutar 13.00. Skönt!
KRAM ♥
























Samtal på Sjukhuset

Hejsan alla fina! Hur är det med er i dag? Med mig är det rätt så bra, förkylningen börjar att avta, tror jag, hoppas jag. Jag har inte kunnat uppdatera förrän nu faktiskt, blogg.se har inte fungerat, för dom skulle kolla igenom sidan eller något, jag vet inte, men det har inte gått att logga in förrän nu.
Klockan 15.00 har jag samtal på Sjukhuset med min Psykolog. Kommer nog att prata om allt möjligt, maten, tankar, skolan, allt. Sedan kanske jag ska äta ute, hoppas på det, var ett tag sedan sist, börjar bli sugen på- äta-ute-mat, haha.
Solen skiner ute i dag, jag sitter dock inne, men känner riktigt hur strålarna letar sig in genom fönstrets persienner! Kommer var jätteskönt att få komma ut i dag, även fast det bara är för några minuter, när jag ska till Sjukhuset, så kommer jag att få känna en doft av frisk luft! Har inte varit ute sen i Lördags! Herre gudars vad länge sedan, så en snabb doft av frisk luft, och jag piggnar på mig, är jag säker på.
Vad ska ni göra i dag?
KRAM ♥



Våren kommer sakta men säkert.


Tankar från i gårkväll

Av någon underlig anledning så kommer jag att tänka på hur det var förut, och hur det är nu. Egentligen kanske det inte är så konstigt att jag just tänker dessa tankarna på kvällen, eftersom att det är då jag har tid för mig själv, att just tänka på sådana tankar. Det är skrämmande vilken förändring som blivit på 1 år. För 1 år sedan var jag livrädd för maten, och tränade konstant för att bli av med varje kalori som var i min kropp. Nu 1 år senare, på dagen faktiskt 1 år sedan ungefär, så har jag inte alls den relationen till mat. Det är ju så att jag kan självklart få Ångest när jag ser mig själv i spegeln. Att jag är för Tjock, och att jag borde gå ner några kilon. Men gör jag det? Nej. Det gör jag inte, jag "respekterar" min kropp hur den ser ut nu. Även fast jag bara vill gå och gömma mig någonstans ibland när jag ser min kropp ur en speciell vinkel. Men jag liksom accepterar min kropp på ett annat sätt i dag. Jag trodde aldrig att jag skulle "våga" äta något onyttigt igen efter jag blev sjuk. Jag trodde aldrig att jag skulle bli frisk. Jag trodde att jag skulle bli jättetjock och komma upp i normalvikt, men att tankarna skulle åka till en ö ute i atlanten, det trodde jag inte. Och det är ju så, att jag har tankar kvar kring mig själv, maten, och kroppen, men kan som sagt hantera dom. Ibland kan jag känna att det var väldigt onödigt att äta just en speciell sak, i kanske lite för stora mängder, men det är ingenting som är förbjudet längre att råka göra det. Tvärt om, nu när jag kan äta utan att få jätte mycket Ångest, det är en seger. jag trodde aldrig att jag skulle våga erkänna för mig själv igen att mat är gott. När jag var sjuk så fick jag absolut inte erkänna för mig själv att någonting var gott. Först kopplade jag bort alla tankar kring att det var någonting positivt att äta, men kom med tiden på att mat är något livsnödvändigt som varje människa behöver. Det har jag alltid vetat, men när man är sjuk, vill man inte inse det. Eller rättare sagt, man förstår det inte, det kopplar inte i hop med allt annat som kretsar i huvudet.

Det är klart att ibland vill jag bara svälta ner mig och bli Anorektisk igen. Det var något som var tryggt på ett sätt eftersom att jag varit en del av sjukdomen i så många år, men när jag tänker på baksidan av det hela, så är det ingen bra utväg att som sagt svälta mig igen. Man mår inte bra av det, man får inte göra vad man vill, man är rädd för mat, och godsaker som gör att man orkar leva. Om jag inte skulle få äta vad jag ville när jag ville, tex godis skulle jag gå under av att jag blir olycklig. Haha, det är faktiskt sant. Att jag kan erkänna bara en sådan sak för mig själv är magiskt.

Jag funderar som sagt en hel del på allt möjligt, allt från Anorexi till mat till kalorier till träning till storlek till allt, och allt har med Anorexi i grunden att göra faktiskt. I går kom jag att tänka på bara en sådan sak som att när jag gick i 6an, så hade vi på Fredagar som en avslutning på veckan, då någon i klassen skulle baka och bjuda dom andra i klassen på, ibland var det även på första lektionen på morgonen på Engelskan när det var alla 6or samlade. Men i allafall, så hade vi det varje Fredag sista timmen då vi hade det mysigt med "Lilla Löpsedeln" ungefär som "Lilla Aktuellt" vi hade frågesport, och pratade, vi hade fokus, det var när våran Lärare läste ur ordboken fokus och vi skulle gissa vilket ord det var, våran lärare läste för oss, och vi hade det jättemysigt. Men i allafall så kommer jag i håg att 4 tjejer i klassen hade bakat varsin sak, det var 1 vit kaka med sylt i, det var kladdkaka, det var chokladmuffins, och det var chokladrutor, och saft. Jag fick mina 4 kakor och började med den "äckligaste" som var den vita kakan med sylt i, när jag hade ätit upp allt. nästan, och var på den godaste, "chokladrutan" så orkade jag bara med halva för jag mådde så illa, jag var så mätt, men brydde jag mig om det? Nej, jag brydde mig inte det minsta om att jag var proppmätt, även fast jag mådde illa, det struntade jag i. Jag gav den halvan som var kvar till 2 andra kompisar till mig i en årskurs under mig. Sedan på eftermiddagen hade någon annan i klassen bakat, och jag åt det efter lunch, och brydde mig inte om vad jag hade ätit den dagen, eller vad jag skulle äta när jag kom hem. Allt var så natrurligt, och det är hemskt när jag tänker på hur det förändrades på bara 1 år ungefär.

Jag tänker tillbaka på när jag fick på Fagerviksskola. På Julen så hade Mattanterna och även Lärarna gjort det Julmysigt i hela skolan. I matsalen var det tomtar, och Mattanterna hade tomteluvor, det var 1 julgran med fina ljus, och pynt, det var god julmat, det fanns allt möjligt, och det var så mysigt. Vi hade julklappsbyte med klassen. Man köpte en varsin sak, slog in den, och sedan lottade man om vilket paket man skulle få. Så himla mysigt. Vi tände ljus på morgonen, och Läraren läste någon Julsaga, vi hade Lucia, med Pepparkakor, Lussebullar, Julmust, varm Choklad, Julsånger, Godis, allt var så harmoniskt, jag längtar så tillbaka till det ibland att det är obeskrivligt med ord att förklara. När jag ser min gamla skola får jag ett leende på läpparna och tänker vad mysigt det var där egentligen, även om det var jobbigt ibland, så var vi alla på skolan så trygga med varandra. Allt förändras, och det är inte lätt alla gånger att just förändra sig själv.





:)

Ingen kan få dig att känna dig underlägsen,
utan att du ger dom ditt tillstånd.


God förmiddag!

God förmiddag! Hur är det med er i dag? Med mig är det sådär, ont i halsen, men annars så är det bra!
Har nyss ätit lunch som blev, stuvade makaroner och korv, och morötter. Mums! Längesedan jag åt det faktiskt.
I dag har jag ingen aning om vad jag ska hitta på. Är ganska risig, så orkar inte göra något speciellt ändå. Kanske knäppa lite kort eller något? Det är ju så fint ute nu, och jag tror väl inte att det är allt för kallt!? Så jag får se hur det blir med det! :)
Jag har inget inplanerat möte förrän i morgon då jag ska till min psykolog. Jag brukar ju ha sjukgymnasten på tisdagar, men nu ska vi ju börja med varannan, så då har jag en liten lucka just i dag, när jag inte orkar göra något annat än att vara hemma, haha.
Vad ska ni göra i dag?
KRAM ♥



hjortronsylt

Jag heter alltså Kajsa, är 18 år och bor med mina föräldrar i staden Sundsvall. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag med allt vad det innebär, vänner,killar,shopping,mode,outfits,videobloggar,sminktips, och mycket mer! Kommer blogga om min anorexi jag varit drabbad av under tre års tid, men äntligen tagit mig ur. Kommer delge min historia, samt ge er drabbade tips och stöd för att på bästa sätt klara er ur den! Kommer även ge tips till utomstående som ser på och känner sig maktlösa, kommer hjälpa er att orka kämpa, även när det känns som mörkast. Man måste må dåligt för att sedan kunna må bra! KRAM <3

RSS 2.0