Permission från Behandlingshemmet

Gäääääsp, vad är klockan? Aha okej, bäst att kliva upp och äta frukost, undra vad jag ska äta i dag... Hm, bestämmer det när jag kommer ner. Pappa sitter vid köksbordet och undrar vad jag vill ha till frukost av alternativen, och jag beslutar mig för att äta Mannagrynsgröt, med mjölk, och 1 macka med smör och pålägg. Jag ställer mig för att koka gröten, och känner en känsla av lycka sprida sig inom mig. tänk. För bara någon månad sedan så kunde jag inte förmå mi att känna mig lycklig och stolt över att äta. Det känns helt fantastiskt. Jag la upp gröten, hällde i mjölken i ett glas bredvid, (Av någon underlig anledning så tycker jag om att dricka mjölken bredvid) , la på smör och pålägg på min egen macka! Jag vågade smöra min egen macka. Det är en sån seger som är obeskrivlig att förklara känslan av lycka! Satt mig och åt, och började att bläddra i tidningen. När jag hade ätit klart tog jag och dukade av bordet, gick och la mig i soffan och kollade på tv. Klockan blev halv 10, och det var dags för mellanmål. 2 mackor med smör och pålägg, och 1 näringsdryck. Ångest. Jag känner Ångest inför det här målet, jag gör det alltid av någon underlig anledning. Ibland känner jag Ångest inför alla målen, ibland för vissa. Den här gången fick Pappa smöra mackorna och duka fram. Efter mellanmålet så tog jag en kort promenad på 10 minuter, och gick in och skrev lite. Jag skrev Matdagbok, det var något jag och min terapeut D hade kommit överrens om, och det kändes bra att göra det.
Undra vad jag ska hitta på i dag. Jo, jag kan köra moppe! Jag hade precis fått en tidig födelsedagspresent. Jag skulle fylla 15, men jag hade fått min moppe lite tidigare så att jag kunde öva på att slappna av på ett bra sätt. Det ska jag göra. Köra moppe efter lunchen. Sedan vad som händer under dagen återstår att se. Nu tar jag dagen som den kommer. Jag ska inte planera så mycket hur mina dagar ska se ut. Försöka i allafall. Det är inte alltid jag kan släppa på kontrollen. Nästan aldrig, men i dag ska jag verkligen, verkligen försöka.










Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

hjortronsylt

Jag heter alltså Kajsa, är 18 år och bor med mina föräldrar i staden Sundsvall. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag med allt vad det innebär, vänner,killar,shopping,mode,outfits,videobloggar,sminktips, och mycket mer! Kommer blogga om min anorexi jag varit drabbad av under tre års tid, men äntligen tagit mig ur. Kommer delge min historia, samt ge er drabbade tips och stöd för att på bästa sätt klara er ur den! Kommer även ge tips till utomstående som ser på och känner sig maktlösa, kommer hjälpa er att orka kämpa, även när det känns som mörkast. Man måste må dåligt för att sedan kunna må bra! KRAM <3

RSS 2.0