God kväll mina fina vänner! Hur mår ni denna långfredag? Bra hoppas jag!! Jag mår kanonbra, och bara njuter av varje sekund! :)
I dag har jag inte haft mycket för mig egentligen. Vi har haft främmande, ätit gott, skrattat mycket, och bara haft det trevligt, hur har ni haft det i dag? :)

I dag för 2 år sedan åkte jag ner till Mora för första gången. Jag skulle ner på bedömningsamtal, och gud så nervös jag var! Egentligen, för vad? Jag skulle träffa en helt vanlig läkare, prata med honom, sedan inget mer. Men jag hade ju delade känslor inom mig hela tiden. Jag var aldrig själv i mina val om vad jag skulle välja, eller rättare sagt, vad jag borde välja. Men vi åkte ner och resan ner så var jag så himla nervös att jag knappt kommer i håg vad jag gjorde. Men väl nere i Mora så skulle vi äta lunch innan vi skulle ha mötet. Och jag kommer i håg att vi kom in i Mora, och både jag, mamma, och pappa kollade om vi såg behandlingshemmet. Vi visste ju att det var mitt i stan så vi kollade runt haha. Sedan så parkerade vi på icas parkering och gick ner längs gånggatan med massa olika klädesaffärer längs med. Vi skulle ju äta lunch, så vi kom in på en pizzeria som även hade dagens lunch. Vi funderade på vad vi skulle ta, och vi bestämde oss för Rödspätta, potatis, sås, grönsaker, kommer jag i håg. Kommer i håg vad mycket mat jag tyckte det var på tallriken, och det var det, det var inte sådana portioner som jag var van vid att äta, men jag åt upp ändå, det jag visste att jag behövde, också så skulle vi betala. Och han bakom disken säger att det blir någonting på 500 kronor, jag ba WHAAAT? Alltså, aha, det här var ju liksom en dagens rätt, och så dyrt för 3 portioner, men det var ju pappa som betalade, men han berättade ju vad dom hade sagt. Vi ba, aha, vi orkade inte tjafsa, var liksom första dagen i Mora, så varför tjafsa, så vi gick vidare, och precis när vi kom utanför dörren så såg vi behandlingshemmet! Det var alldeles bredvid. Så vi traskade in genom dörren och pratade med hon i receptionen om att vi skulle ha ett möte. Vi väntade på att få träffa honom, och sedan satt vi där allesammans samlade.. Jag kollade mest ner i golvet, men jag försökte ju att kolla upp. Jag var ju så nervös! Men det släppte efter ett tag. Mötet gick bra, och han berättade att han skulle skicka en "inbjudan" när det fanns en plats ledig. Vi for hem, och sedan veckan efter kom det ett kuvert från Mora, och där stod att jag var välkommen att börja deras behandling den 27 april, och gud så lycklig jag var! Men ändå nervös, nervös att avsluta mellan mig och demonen. Men var så glad ändå, jag ville bli frisk, och jag skulle ge allt, och det gjorde jag!! :)