Om man har anorexi behöver man hjälp både att bryta svältens grepp och att komma till rätta med bakomliggande svårigheter. Första steget i de flesta vårdprogram är någon form av stöd så att man vågar äta normala måltider igen. Detta görs på olika sätt, ibland med hjälp av individuella samtal, ibland med hjälp av gruppverksamhet då man får träffa personer som har liknande problem. Ibland används en matdagbok där man skriver upp allt man äter och de tankar och känslor som dyker upp. Dagböckerna används sedan för att diskutera hur ätmönstret kan förändras och för att titta närmare på viktiga tankar, känslor och situationer som påverkar ätandet.

Utöver detta behöver de flesta också hjälp att komma till rätta med andra problem än de som direkt har att göra med mat och ätande. Det kan till exempel vara problem med självbilden, känslolivet, relationer med andra i omgivningen eller svårigheter i sin utveckling mot att bli vuxen. Sådan hjälp kan man få i olika former av psykoterapi, gruppterapi eller familjeterapi.

Vid behandling av anorexi brukar inte läkemedel användas. Ibland kan antidepressiv medicin vara till hjälp om man har svår depression vid sidan om själva anorexin. Läkemedelsbehandling bör ske i kombination med några av de behandlingsmetoder som nämnts ovan och inte som enda behandlingsform.

Jag fick olika antideprissiva mediciner nät jag var sjuk. Jag fick bland annat, Sertralin, Zoloft, Zyprexa, Risperdal, Attarax, Stesolid, och någon fler. Men det var för att jag var verkligen inte i bra skick. Jag var faran för mitt liv, jag själv...